Böckers betydelse

– Det är artiklar som räknas, men det är böcker som lever kvar!

Bakom dessa ord ligger insikten att många vetenskapliga artiklar i smala tidskrifter bara läses av några få kolleger och kanske inte citeras mer än några enstaka gånger eller rentav aldrig någonsin. Böcker når däremot en tusenfalt större publik, inte bara utanför ­forskarsamhället utan också inom det. Men från meri­teringssynpunkt är böcker inte lika viktiga som för några årtionden ­sedan, när det inom många ämnen var svårt att bli docent utan att ha skrivit minst en bok.

Det är lätt att peka ut rader av forskarskrivna böcker som varit avgörande för samhällsdebatten och vår syn på hur verkligheten ser ut och fungerar. Och då tänker jag inte på Principia Mathematica av Newton ­eller Arternas uppkomst av ­Darwin, för när de skrevs fanns inte vetenskapliga tidskrifter som alternativ på samma sätt som nu. Från 1900-talet finns tusentals epokgörande böcker av forskare, bland de mest kända Tyst vår av Rachel Carson, Sysselsättningsproblemet av John Maynard Keynes, Sociobiologi av Edward Wilson, Det andra könet av Simone de Beauvoir, Den själviska genen av Richard Dawkins och från svensk horisont exempelvis Demokratins problem av Herbert Tingsten och Tro och vetande av Ingemar Hedenius.

Primärvetenskaplig publicering i ämnesbundna engelskspråkiga tidskrifter är viktig, men får inte bli det allenarådande kriteriet på vetenskaplig framgång. Böcker, och naturligtvis även populärvetenskapliga artiklar, är det som verkligen når ut – även till andra forskare – och som sätter männi­skors sinnen i brand.