Ljudmiljön styr hur vi lyssnar

Till sin kommande avhandling har Karin Eriksson valt Istanbul och dess kryddbasarer för att få svar på hur ljud påverkar storstadsmänniskor. Tidigare har etnologi mest handlat om synintryck. Under hösten 2008 började hon sina ljudpromenader vid tunneln som leder till kryddbasarerna. Dessa ­ligger på den västra sidan av sundet Gyllene Hornet, som delar Istanbul vid Bosporen.

Karin Eriksson spelar in ljuden för senare analys, gör deltagande observationer och intervjuar människor på gatan om deras upplevelser och tankar kring ljud.

1. Varför just ljudets etnologi?

Jag har en bakgrund som musiker, och kopplingen mellan musiken och etnologin har fått mig att vilja få en djupare förståelse av ljudens dynamik och betydelse. I basarerna märker man tydligt hur gatuförsäljarna måste sticka ut från sorlet för att nå fram med sitt budskap. Till exempel anstränger de sig för att ropa melodiskt trevligt och ibland på rim. Mellan dem som flanerar i denna skräniga ljudmiljö blir tilltalet ofta kommandoartat; man säger bara det nödvändigaste.

2. Du visar att även gångart och gester påverkas, hur då?

De samtalande avbryter sina resonemang och gestikulerar kanske i stället medan de navigerar genom folksamlingen. När de kommer ur ljudmassan och hör sina egna steg och röster igen återupptar de samtalet. Rytm och tempo styrs av ljuden. Storstadsmänniskan hittar genvägar för att undvika höga ljudnivåer och utvecklar en taktik för att ta sig fram med minsta möjliga ljudstörningar.

3. Varför är denna forskning viktig?

I människors vardagliga liv styr ljud både deras sinnesstämning och upplevelse av tid och rum. Vi omformar hela tiden de ljud vi hör. Ljudet får mening i relation till vår egen och andras identitet.

Det går inte att blunda med öronen, ljuden lever i kroppen. Vad som upplevs som en helt tyst miljö innehåller ändå ljud från till exempel andning och hjärtslag.