Bo Knarrström: Inte fullt så handfallna

Den 28 juni är det 300 år sedan slaget vid Poltava. Den svenska armén led ett svårt nederlag mot den ryska armén. Karl XII flydde till Turkiet, och tsar Peter blev Peter den store. I praktiken var Sveriges stormaktstid över. Den 28 juni öppnar också Armémuseum i Stockholm en utställning om slaget vid Poltava som bland annat grundar sig på arkeologiska undersökningar gjorda under 2007 och 2008. Poltava i Ukraina är inte ett lättundersökt område. Mycket har hänt här sedan år 1709. Arkeologerna hittade bland annat mängder av spår av granater från andra världskriget. Nu har svenska arkeologer under ledning av Bo Knarrström sökt igenom området med bland annat metalldetektorer och markradar. Framför allt har man hittat spår av musköteld, men inte av artilleri. – Alla tecken tyder på att de ryska befästningarna var mycket mindre än vad som har varit markerat på kartorna, berättar Bo Knarrström. Dessutom tycks det ryska lägret ha varit ungefär hälften så stort som på tsar Peters kartor. – Vi har hittat spår av huvudstriden inom det ryska lägret. Men svenskarna skulle inte ha kunnat bryta in där. Svenskarna kom alltså närmare än vad man har trott tidigare. Ryssarna kan ha varit mer illa ute än vad man har sagt. Bo Knarrström menar att militära brev och rapporter om militära aktiviteter är notoriskt opålitliga källor. – Det här är det åttonde slagfältet jag undersöker, och hittills har inga resultat stämt med kartor och andra skriftliga källor. – Tsar Peter ville nog i efterhand skönmåla sin gärning. Dessutom var de ryska överdrifterna en bra bortförklaring för de svenska befälen till att de förlorade.