Odin – enögd rymdspejare med kluven blick

Utan syre inget vatten. Utan vatten inget liv. Vatten är både livets främsta byggsten och det lösningsmedel som möjliggjorde livets uppkomst på jorden. Dessutom är vatten nödvändigt för att stjärnor ska kunna bildas ur rymdmoln av gas och stoft. Därför är astronomerna nyfikna på hur mycket vatten och syre det finns runt om oss.

För att fylla kunskapsluckorna sändes den svenska satelliten Odin upp i februari 2001. Likt sin fornnordiska namne, asaguden Oden som offrade sitt ena öga för att vinna kunskap, är Odinsatelliten enögd. En drygt meterstor radioantenn avlyssnar signaler från vattenånga, syre och dess olika föreningar.

###Fortsätter året ut

När satelliten blickar ner mot jorden sveper den genom nästan hela atmosfären. På så vis kan det livsskyddande ozonets fördelning kartläggas – och ozonlagrets fiender identifieras. Genom att följa vattenångans vägar i atmosfären kan luftmassornas rörelser avbildas över hela jordklotet. Att kunna följa årstidsväxlingar i jordens atmosfär under flera år i rad har varit ovärderligt för studierna av atmosfären där en vinter eller en sommar inte är lik en annan.

Vänd ut mot rymden kan Odin riktas exakt mot de mål som astronomerna väljer åt den. Eller rättare sagt, valde. För Odins astronomiska del har nu stängts av efter sju års trogen tjänst, varav fem på övertid, medan atmosfärsdelen fortsätter minst året ut genom ekonomiskt stöd från den europeiska rymdstyrelsen Esa.

På följande sidor redovisar forskarna bakom detta unika tvillingprojekt sina resultat.