När musiken träffar hjärtat

Att musik är en kungsväg till vårt innersta omvittnas av en unik samling berättelser om starka musikupplevelser som Alf Gabrielsson, professor emeritus i psykologi i Uppsala, har samlat in. Nära tusen personer mellan 13 och 91 år har berättat om sin starkaste musikupplevelse. Nyligen publicerade han resultatet i boken Starka musikupplevelser. – Det kan vara så lite som en enstaka ton eller ett enstaka ackord som ger upplevelsen. Det betyder mycket mer än vilken musikgenre det är. Berättelserna täcker in hela 1900-talet. Alla musiksorter är representerade, naturligtvis med tyngdpunkt i den västerländska traditionen. Många är de som har lyssnat till Tjajkovskijs Pathétique, Dvoráks Från nya världen och Sibelius Finlandia. De är inte för inte några av 1800- och 1900-talens stora känslosamma musikstycken. Men här finns allt från operabesök och pappas pianospel som godnattmusik till rockkonsert med Pink Floyd och pubkväll med Rolf Wikström. För det är levande musik det handlar om i de allra flesta fallen. – Den starka musikupplevelsen beror på att just du fick den här upplevelsen just då. De vanligaste reaktionerna är glädje och lycka och total absorption, man är omedveten om kropp, tid och rum. Man förlorar kontrollen, blir överraskad, tagen, drabbad, överväldigad. ###En blåsare börjar sväva Det utlöser tårar, rysningar, ilningar, kalla kårar, gåshud. Ibland stegras reaktionerna till transcendens, det vill säga upplevelser som går utöver det som anses tillhöra normal varseblivning och erfarenhet. De allra flesta beskriver situationer då de har lyssnat till musik, men det finns även berättelser om eget musicerande: en blåsare beskriver hur han lättar och svävar ovanför ensemblen – spelandet går av sig självt. – Upplevelserna går rakt in i vårt innersta, till tankar och känslor vi inte är medvetna om. På upplevelserna följer nya insikter, nya möjligheter. Somliga upplever det som att man ”spelade för bara mig”. – Jag tror att bekräftelsen, att jag känner igen mig i den här musiken, är något av det allra viktigaste med musik. Jag undrar varför inte psykologer i allmänhet intresserar sig mer för den resurs som dessa starka och oftast positiva upplevelser är i människors liv. Starka musikupplevelser inträffar inte så ofta. När man möter samma musik igen blir reaktionen sällan densamma. Men även till vardags är musik en kraftkälla. Musik uttrycker något utöver vad språket förmår. Evolutionspsykologen Stephen Pinker ser musiken som en tillfällighet, en följd av förmågor som utvecklades för andra funktioner. Men det finns andra teorier om att musiken har spelat en evolutionär roll, från att attrahera en partner till att stärka banden inom en grupp. Gemensamt för teorierna är musikens förmåga att väcka känslor. Musikpsykologerna Patrik Juslin vid Uppsala universitet och Daniel Västfjäll vid Göteborgs universitet har som något av en pionjärinsats försökt vända på steken genom att identifiera sju sätt som musiken väcker känslor på. De har sammanställt och omtolkat internationell empirisk forskning inom ett brett område från musikpsykologi, neurovetenskap, antropologi, minnesforskning, emotionspsykologi till biologi som de sedan kompletterat med egna fältstudier av musik i vardagen. Resultaten publicerades förra året i den ansedda tidskriften Behavioral and Brain Sciences. ###Foster känner tempot De sju sätten är sju mer eller mindre distinkta hjärnfunktioner som inträder i olika utvecklingsfaser. – Funktionerna är dock svåra att isolera från varandra; de samverkar oftast, påpekar Daniel Västfjäll. Redan i fosterlivet påverkas fostret av plötsliga, starka och dissonanta ljud, men även av ett snabbt tempo i musik som spelas. Fostret får snabbare puls och rör sig mer, medan stilla musik ger motsatt effekt. Det här är sekundsnabba reflexer i centrala nervsystemet. Hjärnstammen reagerar på förändringar, och reaktionerna går inte att förhindra. Här påverkar musiken utifrån sina akustiska egenskaper. Musiken kan också väcka våra känslor genom att smitta av sig. Mozarts musik kan vara smittsamt glad. Det snabba tempot låter glatt. Om musiken har ett sorgset uttryck – med långsamt tempo, lågt tonläge, låg ljudnivå – kan man bli ledsen när man lyssnar på den. Många studier har visat att lyssnare kan uppfatta specifika känslor i musik, och det redan i 3–4-årsåldern. ###Bortom röstens gränser Redan som spädbarn är vi mottagliga för känslosmitta. Vi är bra på att härma mammas minspel. Nyare forskning på apor har visat att en speciell sorts celler i hjärnan som kallas spegelneuroner är en förutsättning för den sortens imitation, liksom antagligen för språk, medkänsla och många andra sociala fenomen. Cellerna liknar speglar i att de beter sig likadant både när man själv gör något och när man ser någon annan göra samma sak. – Man kan tänka sig att en fiol och en cello som liknar en röst i hastighet, intensitet eller klangfärg, men som går vida utöver vad den mänskliga rösten förmår, är särskilt smittsamma, säger Daniel Västfjäll. Ett annat viktigt sätt för musiken att väcka känslor är genom våra förväntningar på den. Vi har lärt oss hur musiken i vår kultur ska låta. När något oväntat händer i musiken – paradexemplet är tonartshöjningen i schlagersammanhang – skickar det rysningar genom kroppen. Det kan också ske efter en fördröjning eller så småningom av en bekräftelse av våra förväntningar. Små barn reagerar oftast inte på det oväntade eller fördröjda i musiken. Först någon gång mellan fem och elva år lär vi oss vilken musik vi kan förvänta oss i vår kultur. ###En enda ton kan räcka Andra vägar till våra känslor handlar mindre om själva musiken. Ibland väcker musik känslor utan någon synbar anledning, och då kan betingning vara en förklaring. Betingning kan uppstå om man till exempel har gjort till vana att lyssna på ett speciellt musikstycke när man träffar sin bästa vän. Till slut kommer musikstycket att väcka glädje även vännen förutan. – Det verkar som betingning står för många av de känslor som musik väcker i vardagen, eftersom musik ofta finns med i situationer där det inte är musiken som är det viktiga. Melodin tycks vara särskilt effektiv vid betingning, även om det finns studier som visar att en enda ton kan räcka för att betinga rädsla. Musik har också stor förmåga att framkalla minnen. Det brukar ibland refereras till som ”Älskling, de spelar vår sång”-fenomenet. Lukt är det av våra sinnen som är bäst på att framkalla minnen, men därefter kommer hörseln. De känslor som minnen väcker brukar vara ganska intensiva. Enligt en studie av Patrik Juslin och hans kolleger kan minnen vara både den vanligaste och det som man upplever som den viktigaste källan till känslor som följer av musik. Minnen av händelser och episoder börjar vi skapa i 3–4-årsåldern. Men de flesta och livligaste minnena knutna till musik tycks vi få under ungdomstiden och tidig vuxenhet, i 15–25-årsåldern. Då inträffar många avgörande händelser som formar vår identitet, och musiken spelar stor roll. Men musik kan inte bara framkalla minnen. Den kan också sätta i gång vår fantasi. Musikens rytm- och tidsvariation inbjuder till att associera och fantisera. Associationerna eller dagdrömmarna blir till i samspel med musiken. Lyssnaren kan aktivt välja att frammana och underhålla vissa inre bilder eller fantasier med hjälp av musik men även avfärda de oönskade som dyker upp. Små barn fantiserar gärna till musik, och hos tonåringar har sådana fantasier setts som ett sätt att pröva olika identiteter. Slutligen påverkas upplevelsen av hur vi värderar musiken i den situation vi hör den. Passar musiken in eller är den störande? Den förmågan tror man uppträder först senare under ungdomen. ###Ingen Mozarteffekt Att musiken väcker känslor på så många sätt visar att det inte finns musik som väcker en och samma känsla hos alla, säger Daniel Västfjäll. – Det finns helt enkelt ingen Mozarteffekt, det vill säga att man skulle bli intelligent av att lyssna på Mozart. Och det går inte att sälja musik för avslappning, för den fungerar inte för alla. Det är återigen individen i samspel med musiken som väcker känslor till liv. Daniel Västfjäll och Patrik Juslin hoppas att deras kartläggning ska leda till nya sätt att studera musik. Och att ta vara på musiken. – Musik är en av våra viktigaste kulturyttringar och kanske den mest tillgängliga i dag. Det finns ett förhållande mellan hälsa och hur mycket positiva respektive negativa känslor som man upplever under en dag. Musikens förmåga att väcka positiva känslor i vardagen borde uppmärksammas mer. Det är egentligen bara musikterapeuter som på det viset lägger vikt vid musikupplevelser i dag. – Men många gånger är människor inte medvetna om hur de använder musiken som känsloreglerande medel. Att människor spontant styr sina känslor och stämningslägen med musik är något som framgår av berättelserna om de starka musikupplevelserna. I en pågående studie följer Daniel Västfjäll en grupp människor som har försetts med mp3-spelare med olika spellistor. En lista med avslappnande musik, en med glad musik och en tredje med uppiggande musik. Under en vecka mäts kortisolhalten och därmed stressnivån. Dessutom registreras självrapporterad stress, känslor och förmåga att bemästra känslor. Att vara helt omusikalisk, så kallad amusi, är relativt ovanligt. Man räknar med att ungefär 4 procent av befolkningen lider av det. Amusi kan vara ärftligt, men kan även uppstå till följd av hjärnskador och därmed berätta om var i hjärnan musikaliteten håller hus. I dag söker hjärnforskare att förstå amusi med hjälp av hjärnavbildningar. – Men var musikaliteten sitter i hjärnan säger inte så mycket om vad det är, påpekar Alf Gabrielsson. ###Känslorna är viktigast Han menar att musikaliteten ofta felaktigt begränsas till enbart skicklighet. Men musikalitet är ett lika brett begrepp som intelligens. – Det viktigaste är att kunna påverkas av musiken och att kunna uttrycka känslor genom den. Många av dem som har skrivit om sin starkaste musikupplevelse har aldrig berättat om den tidigare. Under projektets gång har Alf Gabrielsson föreläst mycket, inte minst på musikhögskolorna. Många musiklärare har inspirerats att använda metoden i sin skolundervisning. – De säger att de får syn på sina elever på ett helt annat sätt när dessa får berätta om sina musikupplevelser. Tänk efter själv. Vilken är din starkaste musikupplevelse? Det är att göra en tidsresa i sitt inre.