Nu krossas matematikmyten

Andelen kvinnliga matematiker på hög nivå är fortfarande mycket liten. Och fortfarande hörs röster som hellre söker biologiska än kulturella förklaringar till att så är fallet. För några år sedan sade till exempel dåvarande rektorn vid Harvard University, Lawrence Summers, att den intellektuella kapaciteten varierar mer bland män än bland kvinnor – och därför är de verkligt stora matematikbegåvningarna oftare män.

Men nu har den teorin, som lanserades redan 1894 av den brittiske sexualforskaren Havelock Ellis, punkterats. I en omfattande amerikansk studie analyseras provresultat från skolungdomar i 41 olika länder, inom det så kallade PISA-projektet (Programme for international student assessment).

I flera länder, bland annat Danmark, Nederländerna och Schweiz, är variationen bland pojkar och flickor lika stor, och det finns lika många flickor som pojkar bland de mest begåvade eleverna. Psykologiprofessorn Janet S. Hyde, som lett undersökningen, drar slutsatsen att avsaknaden av ett universellt könsmönster utesluter biologiska förklaringar. Rimligen är det i stället sociokulturella faktorer som påverkar i vilken utsträckning kvinnor väljer att fördjupa sig inom matematik.

Forskarna har även studerat könsfördelningen i den internationella matematikolympiaden. Andelen kvinnor är högre i lag från länder som präglas av större jämställdhet, enligt det index som används av World Economic Forum.

– Det är en mycket övertygande och seriös studie, och nu finns det så överväldigande bevis att man kan häpna över att den här debatten fortfarande pågår. Men det gör den, kommenterar Gerd Brandell, universitetslektor emerita vid Matematikcentrum, Lunds universitet.

Studien publiceras i tidskriften PNAS.