Kontroverser och samhällsnytta

Forskning anklagas ibland för att vara världsfrånvänd, att syssla med ”akademiska” frågor utan egentlig betydelse, kort sagt att vara ointressant och på gränsen till meningslös. Säkert finns sådana exempel, men generellt är det inte alls så, oavsett om man avser tillämpad forskning eller forskning som bedrivs av ren nyfikenhet utan sidoblickar på att den ska komma till snar praktisk nytta. Däremot är en hel del forskning svårtillgänglig för lekmän och av betydelse främst som underlag för ytterligare forskning. Rom byggdes inte på en dag.

Just detta nummer av Forskning & Framsteg visar verkligen att mycket inom vetenskapen är allt annat än världsfrånvänt. Faktiskt är det ofta så att det snarare är forskarna än politikerna som tar tag i de riktigt kontroversiella frågorna. En rad omstridda ämnen behandlas i detta nummer av F&F – dödshjälp, murar som ska stänga ute andra länders medborgare, huruvida akupunktur verkligen fungerar, elbilens framtid, hur kloka djur är, tortyr i fängelser, evighetsmaskiner, att ungdomar numera lever tonårsliv i ett tjugotal år, samt handfasta råd till de svenska klimatförhandlarna i Köpenhamn.

Forskning är ett av flera medel för att lösa konkreta problem som vi lever mitt ibland – allvarliga sjukdomar, global uppvärmning och extrema väderhändelser, barnarbete och kvinnoförtryck, livsmedelsbrist, minskande biomångfald, fattigdom och korruption, miljöförstöring, krig och brott mot mänskliga rättigheter, utfiskning av haven och så vidare. Men många av dagens akuta problem hade inte definierats som sådana för några årtionden sedan, och det finns all anledning att tro att nya svåra frågor dyker upp under kommande decennier. Nya problem tenderar dessutom att vara större än gamla. Systematisk kunskap om naturen, samhället och människan är därför mer angelägen än någonsin.