På väg mot en internationell läsekrets

Framstående forskare inom humaniora får stöd för att deras alster ska kunna översättas.

Text Cecilia Christner Riad

Publicerad 2009-11-19

**Unga greven tar flickan och priset**. En bilactionfilm från 1924 med Gösta Ekman d.ä. i huvudrollen. Filmen tar upp konflikten mellan det moderna och det traditionella på 1920-talet.

Att skriva på engelska är naturligt för de flesta naturvetenskapliga forskare i dag. För humanisterna är det betydligt svårare att lämna svenskan. För att främja svensk humanistisk forskning i utlandet delas därför för tredje året i rad översättarpriset Pro Lingua ut.

I år går det till musikvetaren Lars Berglund, Uppsala universitet, och historikern Tommy Gustafsson, Lunds universitet.

– Jag började skriva på engelska, berättar Lars Berglund, men jag gick bet på terminologin. Det blev för svårt.

Hans avhandling Studier i Christian Geists vokalmusik är given för en internationell publik. Musiken har alltid varit gränslös – Geist var tysk, men verksam i Sverige. Men det är inte bara musikvetare som väntar på en översättning, utan också många musiker: bokens andra halva är en kompositionsanalys.

Tommy Gustafssons En fiende till civilisationen kom 2007 och handlar om svensk films internationella genombrott på 1920-talet, något som också torde intressera en internationell publik.

Pro Lingua delas ut av Riksbankens Jubileumsfond och STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) och är på upp till 250 000 kronor till varje pristagare, beroende på vad översättningen kostar.

Snart utkommer de första böckerna av tidigare års pristagare i översättning, La Doxologie av filosofiforskaren Mats Rosengren och Economic Growth av Lennart Schön, professor i ekonomisk historia.