Han förklarar världens orättvisor

Vilket av följande två länder är rikast? Det ena har långa vintrar och en kort sommar, vilket betyder att grödor bara kan odlas en gång om året. Det har inte några naturtillgångar och ligger delvis under havsnivån så att både människor och mark kan försvinna i översvämningar. Det andra ligger i varma trakter. Grödorna kan odlas och skördas året runt. Det har höga berg och är rikt på mineraler. Det har aldrig utkämpat några krig, varken inbördes eller med sina grannar. Jared Diamond har publiken på Nobelmuseet i Stockholm i sitt grepp. Han är van att berätta sin version av världens historia och hur det kommer sig att några är rika medan andra lever i fattigdom. Det är en berättelse som har gett honom miljoner läsare världen över och flera priser, bland andra Pulitzerpriset för bästa fackbok 1998: Vete, vapen och virus. Undertiteln på den boken, En kort sammanfattning av mänsklighetens historia under de senaste 13 000 åren, anger bredden på den svindlande historia han har att förtälja. Så vad är det som har gjort att Nederländerna i dag är hundra gånger rikare än Zambia? Standardsvaret är skillnaden i statsskick och de institutioner som nationerna lyckats skapa. Men det räcker inte, enligt Jared Diamond. När uppstod rikedomen? Och vad fanns före staten? Och innan dess? Som ett vetgirigt barn gräver han ner till tidernas begynnelse och finner faktiskt ett svar: geografi. Jared Diamond påstår att det är det geografiska läget på jordklotet som avgör vilka som blir vinnare och vilka som drar historiens nitlotter. Hans teori hör nu till de stora och mest omdiskuterade idéerna under det senaste dryga decenniet. Berättelsen inbegriper många av vetenskapens områden: botanik, biologi, arkeologi, lingvistik, genetik, medicin, ekologi, historia. Hur har fysiologen som en period var världsexpert på fiskens gallblåsa fått sådan bredd? – Som barn har väl alla många olika intressen; sedan tvingar livets realiteter dem att så småningom specialisera sig. Det har jag sett till att slippa. Upprinnelsen söker han i sin trygga barndom i Boston, med en far som var läkare och mor som var pianist, språkvetare och lärare. Och den fina pojkskolan i förorten med en blandning av naturämnen, latin och grekiska. Och speciellt en lärare som fick den sjuårige Jared att fascineras av fåglar. Med föräldrar uppvuxna i New Yorks polsk-judiska kvarter var det något nytt – att lämna asfalten och få syn på naturen. Han berättar intensivt, frågar vänligt om jag hänger med – talar han inte för fort? Det krävs ett visst tempo för att hinna avhandla allt, och intervjutiden är kort. Jared Diamond besöker Stockholm för att ta emot Nationalencyklopedins internationella kunskapspris. Det har gått 60 år sedan han första gången var här. Tolv år gammal hälsade han på sin brevvän, numera hovmarskalken Magnus Vahlquist. De förenades i sitt pojkintresse för frimärken och har inte setts sedan dess. Det stora äventyret började med resan till Nya Guinea, 1964. – Det okända drog, och så fåglarna. Det är fortfarande lika spännande och vackert på Nya Guinea, och nu har jag många vänner där. De senaste drygt 20 åren reser jag med en vän som också är fågelskådare. Min familj får inte följa med. Det är alldeles för farligt och svårt att känna igen farorna. Jared Diamond har råkat ut för svekfulla medhjälpare, drabbats av malaria, dysenteri, feber. Han har varit med om flyghaverier och bilolyckor. – Små misstag i djungeln blir stora när det är långt till räddningen. Men jag har också haft tur, annars skulle du och jag inte sitta här. Som den gången när kajaken välte i hög sjö. De unga killarna körde alldeles för tufft och för fort. Bara en kvart före solnedgången vällde vattnet in. – Om det hade hänt femton minuter senare skulle vi ha drunknat. Men en annan båt hann fiska upp oss i sista stund, alldeles före mörkrets inbrott. Han har själv lärt sig att planera noga, att försöka uppskatta och parera riskerna. Till den grad att Max och Joshua, de i dag 23 år gamla tvillingarna, skämtar om att pappa nog ska åka till flygplatsen redan natten innan planet ska gå. Själva har barnen fått stanna hemma i Los Angeles där Jared Diamond har bott under de senaste fyra decennierna. – Jag kan fortfarande sakna östkustens tallskogar. Kalifornien är en öken, men jag är sedan länge vid University of California, numera som professor i geografi. Undervisningen tar en del av tiden, resten går åt till att skriva de böcker som fortsätter den stora berättelse som tar sin början i slutet av den senaste istiden för 11 000 år sedan. Så småningom slog sig människor ner i byar när de började odla de vilda växterna och tämja djuren. Redan då passade vissa vältempererade områden i världen bättre än andra för att förädla vete och råg, domesticera får, getter och nötboskap. Kring Medelhavet växte till exempel 32 odlingsbara gräsarter, medan Nordamerika och Afrika söder om Sahara bara hade fyra var och Ostasien sex. Av dagens 14 domesticerade däggdjur härstammar 13 från djur som bara fanns i Eurasien. På andra håll i världen hade människor inte samma möjligheter att bruka jorden och producera det överskott som så småningom ledde till större och mer komplexa samhällen. I och med att människorna blev fast bosatta utvecklades också infektionssjukdomarna, av vilka flertalet – tuberkulos, mässling, smittkoppor och influensa – stammar från de tama djuren. Eftersom européerna hade haft tid att utveckla immunförsvar mot sjukdomarna blev bakterier och virus kraftfulla verktyg vid sidan av eldvapen och hästar i erövringen av den nya världen. Naturligtvis var det också mycket annat som spelade in – det är Jared Diamond inte sen att påpeka. Och han var inte heller först med att hävda att yttre omständigheter, som geografi och klimat, varit avgörande för kulturernas framväxt. Redan i mitten på 1700-talet presenterade baronen och filosofen Charles-Louis de Montesquieu sin teori om klimatets påverkan på kulturens uppkomst i Om lagarnas anda. Och bara några årtionden senare skrev den politiske filosofen Adam Smith om hur viktig tillgången till farvatten är för nationernas välstånd. Det ger de billigaste transporterna och man får därmed fart på ekonomin och politiken. – Att den eurasiska civilisationen överlevt så väl och slagit ut andra civilisationer beror alltså inte alls på att européerna skulle vara överlägsna i intellekt eller moral, säger Jared Diamond. Politiskt korrekt har han kallats, vilket kanske är den mildaste kritiken. Sammandrabbningarna har varit många, inte minst inom forskarkåren. – Allt i den akademiska världen är inriktat på specialisering. Att så radikalt byta fack, från fysiologi till evolutionsbiologi, geografi och kulturhistoria har varit provocerande för en del av mina kolleger som försökte stoppa mig. Den oerhörda populariteten, många framträdanden, bland annat en tv-serie, där han fick rapportera från olika håll i världen, har väckt en hel del avund. – Avund är vid sidan av kärlek och hat en av våra mest grundläggande känslor. De är våra drivkrafter, på gott och ont, eftersom de kan leda till fientligheter och våld. Även känslor påverkar alltså samhällsutvecklingen. Till exempel hämnd, ämnet för en artikel i tidskriften New Yorker i april 2008. De påföljande diskussionerna var långa och hetsiga. I artikeln återberättar Jared Diamond vad han hört från sin papuanske vän, Daniel Wemps, om de våldsamma och blodiga klankrig som fortfarande utspelar sig mellan avlägsna stammar i högländerna i Nya Guineas inre. Att hata sina fiender och att vara beredd att slåss inpräntas tidigt hos barnen, resultatet blir ett liv i krig. Det ger skäl att reflektera över uppkomsten av staten i västvärlden och behovet av de rättviseskipande institutioner som ska lösa konflikterna på fredlig väg. Det kan bli förödande om så inte sker, påpekar Jared Diamond. Lärdomen kommer från hans numera avlidne svärfar, Jozef Nabel, som lät bli att hämnas men ångrade sig livet igenom. Jozef var polsk jude som av Sovjetunionen sändes till Sibirien 1939, men sedan slogs mot tyskarna som officer i Röda armén. Sommaren 1945 kom han tillbaka till sin hemby Klaj utanför Krakow bara för att få höra att hans mor, syster och lilla systerdotter, som länge hade levt gömda i byn, hade skjutits till döds kort före krigsslutet av några beväpnade rånare. Men när Jozef fick möta mördaren öga mot öga tryckte han inte av geväret. – I stället överlämnades gängledaren till den polska polisen. Men straffet uteblev. Livet ut plågades Jozef av att inte ha hämnats sin familjs död. Efter New Yorker-artikeln blev Diamond anklagad för ohederlig journalistik och förtal. Papuanerna kunde få lida för att ha förekommit med sina riktiga namn, var ett av argumenten. Dessutom anklagades han för att historier han återgett varit påhittade, typiska skrönor. Jared Diamond var naiv om han trodde på dem, menade kritikerna. – Nej, jag tycker inte att jag är naiv – jag skrev vad min vän berättade. Jag har inget att ångra, säger han i dag. Själva åtalet ogillades av domstolen i New York. Nu arbetar Jared Diamond med en ny bok som handlar om stamsamhällen. – Inbäddade i våra moderna samhällen lever stamkulturen på olika sätt vidare. Men det finns också många traditionella samhällen kvar på jorden, och vi har en hel del att lära av dem. Till exempel drabbas de inte av våra livsstilssjukdomar – diabetes, stroke eller hjärtåkommor. Och barnen på Nya Guinea får tidigt frihet och oberoende så att de lär sig fatta egna beslut. Det medför också friheten att göra misstag, men även mer ansvar. Det är dock inget paradis de lever i. Våldet, korruptionen, kvinnornas miserabla villkor – de har också en hel del att lära från oss. Det gäller att välja rätt väg, så att samhällen överlever. Många har klarat sig under historiens gång, men en hel del riken och kulturer har kollapsat. Jared Diamond berättar om dem i sin bok Undergång – civilisationernas uppgång eller fall. Mayaindianernas och Påsköns undergång, Rwandakriget – både gamla och moderna katastrofer vittnar om att människan kunde ha valt annorlunda. Kan vi det också i dag? – Om någon talade om för mig att en asteroid är på väg att träffa jorden så skulle jag inte vara optimist. Men så är det ju inte. Vi kan välja – och då kan vi fortfarande välja rätt.