Ingen mänsklig barndom för neandertalare
I tändernas emalj bevaras spår av en människas eller ett djurs tillväxt, dag för dag, ungefär som årsringarna på ett träd.
Nu har en internationell forskargrupp tagit röntgenbilder av emaljen hos tio barnfossil från både neandertalare och människor som levde för mellan 30 000 och 160 000 år sedan. Resultaten visar att emaljen bildades snabbare hos Homo neanderthalensis än hos vår egen art, Homo sapiens.
Några av forskarna bakom de nya resultaten rapporterade för fem år sedan att neandertalarna kan ha haft lika lång barndom som vi. Det väckte en het debatt. En lång barndom anses hänga samman med en välutvecklad hjärna. Men nu har alltså tanken på människans särart fått förnyat stöd.