Banankompaniet lanserar en ny frukt
Bananen var ren. Och man riskerade heller inte att kladda ner sig själv när man åt den. Det var en viktig del av budskapet när bananen lanserades i Sverige. Tidskriften Banan-Bladet började publiceras 1921, som ett led i marknadsföringen av en ny och okänd produkt.
– Man fick exempelvis lära folk att äta bananen när den var gul, berättar Louise Nilsson, idéhistoriker vid Uppsala universitet, som nyligen doktorerade på det tidiga 1900-talets reklam.
– På kort tid lyckades man etablera bananen som en vardagsvara, säger hon. Och frukten associerades med svenskhet, teknik och modernitet – begrepp som var positivt laddade.
Under tidigt 1900-tal förändrades reklamen. Den skulle bli vetenskaplig, och det skedde en professionalisering av reklamverksamheten.
– Reklamen började ses som ett led i produktionsprocessen, säger Louise Nilsson. Idéerna kom från USA, varifrån man även hämtade teorier om arbetsorganisation, löpande band och liknande.
Den vetenskap som dominerade var psykologin, och framför allt behaviorismen – människan kunde styras genom associationer och estetik till att köpa det som man visualiserade på rätt sätt. Människosynen var till stor del biologisk, starkt påverkad av darwinismen från sent 1800-tal – människan var ett flockdjur och det gällde att styra ledarnas konsumtion, så följde andra efter.
– I dag är reklamen mer integrerad i hela samhället, den finns så gott som överallt, säger Louise Nilsson. Men vårt tänkande kring reklam tog form på 1920-talet.
