Alla har fel!

En antologi där ett trettiotal forskare och journalister spanar om hur Sverige kan se ut 2040. Det är rätt trevligt att läsa de olika spekulationerna, men de lider av framtidsprognosernas ständiga sjuka – de är extrapoleringar av samtida tendenser och trender. Alltså diskuteras upphovsrätt, sociala medier, digitalisering och liknande. Men en liknande bok från 1980, som blickade fram till vår tid skulle troligen behandla frågor som utgick ifrån kapprustningen, skogsdöden, konflikterna på arbetsmarknaden, de sjunkande födelsetalen och problemen med videovåldet. Vem hade kunnat ana murens fall, den kraftiga välståndsökningen och internet? Och på samma sätt tror jag att 2040 bjuder på helt andra frågor än vad vi kan föreställa oss eller som denna antologi bjuder på – med den är förstås intressant att läsa ändå. Den enda text i antologin som jag tror har verklig bäring på framtiden är statsvetaren Bo Rothsteins spaning om alla de unga män som utbildningsmässigt håller på att hamna på efterkälken. Och eftersom kvinnor oftast säger ja till män med bättre jobb, högre lön och status, så kommer sannolikt många män att bli dubbelt ratade i framtiden – på arbetsmarknaden såväl som på partnermarknaden. Detta kommer att bli en intressant fråga i framtiden – kanske kommer partnerbildningen att ta sig nya former, med helt andra könsroller som följd?