Fred, globalisering och enighet – en prognos från 1893
Bild: AKG-Images / Scanpix
Optimismen var stor. Och varför inte? Världen förändrades snabbt, och ekonomisk utveckling och sociala reformer förbättrade livet för många människor vid slutet av 1800-talet. Och Europa hade inte upplevt några stora krig på flera årtionden.
En översikt som skisserar hur världen skulle se ut på 1990-talet, Om hundra år. Sannolikhetsberäkningar om nationernas framtida utveckling, publicerades år 1893 i serien Populär-vetenskapliga afhandlingar. Den var skriven av Charles Richet, fransk läkare och professor vid Paris universitet, som fick Nobelpriset i medicin 1913.
Richet förutsåg en globalisering av världen – och menade att i takt med fler resor, förbättrade kommunikationer, ökad handel och större migration skulle olikheterna i världen bli allt mindre: samma moden, maträtter och kultur skulle bre ut sig, och storstäderna skulle se likadana ut.
Det kommunikationssätt som hade framtiden för sig var järnvägen, slog Richet fast. En resa jorden runt borde rent av klaras av på 30 –40 dagar vid 1900-talets slut, tack vare ångbåtar och ett sammanhållet järnvägsnät.
Flygplan skulle nog finnas inom en inte alltför avlägsen framtid, trodde han, men inte ens den största optimism kunde väl tro att flyget skulle vara effektivare än järnvägen?
De många resorna skulle skapa tolerantare människor, och världen gick mot enhetlighet på alla fronter; det gällde allt från måttsystem till valutor och språk.
Också krig och fred var ett ämne för Richtet. ”Den tid skall komma, då folken inse, hur orimligt kriget är”, deklarerade han. Den samtida teknikutvecklingen möjliggjorde destruktiva krig där hundratusentals människor kunde dödas på bara några timmar. Bara detta faktum i sig borde avskräcka från framtida krig. Och eftersom forna tiders krig startades av kungar, som själva sällan behövde riskera något, skulle demokratiseringen skapa en fredligare värld – massorna skulle väl knappast besluta om sådant som innebar massdöd, resonerade Richet. De här teserna utvecklade han i boken Kriget – det förgångna. Freden – framtiden som publicerades 1914 – samma år som första världskriget bröt ut!
