Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

”År 2014 sitta barn vid boken högst fyra timmar om dagen”

En prognos från 1914 förutspådde en skola som var mer praktisk och framför allt lotsade studenterna till rätt yrken.
Publicerad
**Tyst i klassen**. Djursholms slott inhyste i början av 1900-talet en privat skola.
Bild: DN / Scanpix

År 1914 publicerades en liten bok med titeln Våra högre läroverk om hundra år. Författare var språkforskaren Johan August Lundell, professor vid Uppsala universitet.

Han såg framför sig en långt mer effektiv och praktisk skola i början av 2000-talet. Då skulle skolorna vara ”organiserade efter biologiska, psykologiska och socialpolitiska grunder”. År 2014 skulle man förfasa sig över att barn hundra år tidigare satt hela dagen och läste saker som inte intresserade dem det minsta!

”År 2014 sitta barn vid boken högst 4 timmar om dagen. Man anser, att praktiskt arbete och idrott är för den fysiska och andliga utvecklingen av samma värde som historia, biologi o. dyl.”.

Enligt Johan August Lundell undervisade man år 1914 som om alla studenter skulle bli professorer, vilket de ju knappast blev. Därför borde man i framtiden lägga stor vikt vid matchningen mellan elev och yrke. Så vid skolorna år 2014 fanns det laboratorier som analyserade elevernas anlag så att de följde rätt bana. Elevernas dossierer matchades sedan med de olika företagens och myndigheternas behov genom en omfattande byråkrati: på ”tusen sinom tusen kartongpapper” fanns det alltså ”upplysningar om vilka personliga egenskaper, kunskaper och färdigheter som krävas på olika banor och på dem betinga framgång”.

På detta sätt skulle så gott som varje person komma till den plats i samhället där han eller hon gjorde störst nytta.

I början av 1900-talet diskuterades även könsrollerna. Johan August Lundell var dock klar över att man år 2014 skulle inse hur olika könen var till sin beskaffenhet. Fram till tolv års ålder kunde pojkar och flickor undervisas tillsammans, sedan borde de skiljas åt: ”Det ligger icke i kulturens intresse att göra pojkarna till kvinnor eller flickorna till män”, konstaterade den annars rätt radikale Lundell, som i sin övriga forskargärning kämpade för mer ljudenlig stavning av svenska språket.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor