Hinner kossan sova?

Kossan Ceres låter underkäken mala från vänster till höger. Hon idisslar med frånvarande blick och verkar på det hela taget rätt lugn, oberörd av att ha fått åtta elektroder fastlimmade på huvudet. Elektroderna registrerar aktiviteten i hjärnbarken, ögonrörelserna och anspänningen i nackmusklerna. Syftet är att ta reda på exakt hur mycket hon sover. Det är nämligen i det närmaste omöjligt att avgöra den saken genom att bara titta på henne. Kor ligger ofta stilla med slutna ögon utan att sova. Frågan om kornas sömn kan ha stor betydelse för deras hälsa. Numera lever de flesta kor i en miljö där de kan bli störda under en stor del av dygnet, och de presterar allt mer. För hundra år sedan gav en genomsnittlig svensk ko under tre ton mjölk per år. Numera är siffran mer än tre gånger så hög. – Det innebär att en ko som mjölkar måste öka sin energiförbrukning ungefär lika mycket som en människa gör när hon springer ett maratonlopp – varje dag, säger Emma Ternman, doktorand vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Ceres är en av åtta kor som ingår i hennes sömnforskning här på Kungsängens gård strax söder om Uppsala. Resultaten hittills visar att de sover mellan en och sex timmar per dygn, i korta sekvenser om ungefär tio minuter. Efter kalvningen minskar sömnen nästan till hälften, för att sedan stiga något. Mätningarna ska fortsätta ända tills alla korna har avslutat sin mjölkcykel. Så här långt ligger den genomsnittliga sömnen på tre timmar och tolv minuter per dygn. Att kor sover mindre än människor är i sig inget märkvärdigt. Stora däggdjur sover som regel mindre än små. Även hästar, giraffer och elefanter klarar sig med ungefär hälften av den sömn som en människa behöver för att må bra. Den viktiga frågan gäller kornas livspussel. Hinner de sova tillräckligt för att återhämta sig? Aveln har gjort dem enormt effektiva som mjölkproducenter. Det innebär också att de måste lägga en stor del av sin vakna tid på att äta. Dessutom ägnar en genomsnittlig ko mellan två och tre timmar per dag åt att bli mjölkad. De första sex veckorna efter kalvningen är mest krävande. Då ökar mjölkmängden dag för dag. Kon klarar inte att äta tillräckligt mycket för att behålla vikten; hon magrar. Och risken för juverinflammationer och andra sjukdomar ökar. Varje år får nästan var femte svensk ko en juverinflammation som måste behandlas med antibiotika. Det är väl belagt att sömnbrist försämrar immunsystemet hos råttor, möss och människor. – Det är absolut möjligt att det även gäller kor, säger Irene Tobler som är zoolog vid Universität Zürich i Schweiz och har studerat sömn hos djur i över trettio år. Hon berättar att kor kan idissla under sin djupsömn, men att den så kallade REM-sömnen – som hos människor innehåller de flesta drömmarna – bara infaller när kon är helt avslappnad. De åtta korna i Emma Ternmans sömnstudie har det lugnt och skönt. De står ensamma i rymliga boxar medan mätningarna pågår. Tanken är att resultaten ska bli ett slags riktvärden även för kor i den industriella djurhållningen. Dagens mjölkkor tillbringar en stor del av sina liv i miljöer som skiljer sig markant från Bregott-reklamens sommarängar. Emma Ternman visar runt i en produktionsenhet som rymmer 60 kor. Allt är automatiskt, och korna rör sig fritt mellan avbalkningar av rostfritt stål. När en hungrig ko närmar sig en foderautomat aktiverar en blå id-bricka i hennes halsband automaten så att en förprogrammerad mängd ensilage och kraftfoder dimper ner i ett tråg. I ett hörn finns en ständigt roterande borste för den som känner att det kliar på ryggen. Och när det är dags för mjölkning ställer sig korna i kö till en mjölkmaskin där en robotarm styrd av laser och videokameror tvättar juvret och sedan kopplar in en sugkopp som sköter mjölkningen. – Den här miljön är mycket bättre för korna än att stå bundna hela dagarna, säger Emma Ternman. De kan umgås friare och ägnar mycket tid åt att tvätta varandra med tungan. Samtidigt kan lösdriften vara svår för kor som står lågt i rang. Liksom människor och andra sociala djur etablerar kor en maktordning. Ofta står äldre kor högt i rang. De tränger sig i kön till både foderautomater och mjölkmaskinen, och kräver att andra kor ska maka på sig från deras liggplatser. För en ko med låg rang kan följden bli mycket väntan – och mindre tid att sova. Men vad kan man då göra om sömnstudierna skulle visa att vissa kor verkligen lider av att sova för lite? – Då måste man nog börja om med aveln och satsa mer på andra egenskaper än mjölkproduktion, säger Emma Ternman. Det är förstås en ekonomisk fråga. Och än så länge finns det faktiskt inga vetenskapliga studier av vad långvarig sömnbrist betyder för en kos hälsa. Hittills har de flesta experiment gjorts på råttor. En råtta som förlorar mer än 70 procent av sin normala sömn får högre kroppstemperatur och blir magrare trots att den äter mer. Pälsen blir missfärgad och hormonbalansen rubbas. Efter två till tre veckor dör råttan. Inga sådana symtom är kända hos möss, duvor eller andra djur som brukar användas i laboratorieförsök. Och till skillnad från råttor får utvakade människor lägre kroppstemperatur och tenderar att gå upp i vikt. Rent tekniskt skulle det vara lätt att testa vad som händer med en ko som får mindre sömn än normalt. Emma Ternman medger att resultaten skulle vara värdefulla rent vetenskapligt. Och hon tror att ett sådant experiment skulle kunna ge starka argument för att ta större hänsyn till kornas sömnbehov. – Men jag kommer aldrig att göra det, säger hon. – Varför inte? – Jag skulle inte må bra av det. Jag tycker om korna, och att utsätta dem för sömnlöshet skulle ju vara som tortyr, säger Emma Ternman.