De sista ljuva åren allt ljuvare

Det är dags att tala om det nya åldrandet. Nu sitter inte pensionärerna längre i parken och matar duvor – de går på rockkonsert eller åker buss genom Afrika. – Det finns en massa myter om åldrandet som ofta bygger på hur en gammal människa var för några decennier sedan, säger Ingmar Skoog. Han är professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och har varit involverad i ett långvarigt forskningsprojekt om äldre personers hälsa, vanor och livsstil. – Det har hänt så mycket vad gäller allt från pensionärernas sexliv och livsstil till deras hälsa och intelligensnivå. Vi lever allt längre, och de äldre blir fler och fler. Detta gäller hela världen, och allt tyder på att utvecklingen kommer att fortsätta. I Sverige har medellivslängden ökat nästan tio år det senaste halvseklet. Och hälften av kvinnorna födda 1990 beräknas få uppleva sin 90-årsdag. Bara sedan 1990 har medellivslängden globalt ökat med fem år. Över 100 miljoner människor i världen är över 80 år, och år 2050 beräknas den gruppen vara nästan 400 miljoner. Seniorerna är här för att stanna. Det stora så kallade H70-projektet vid Göteborgs universitet kan berätta mycket om det nya åldrandet. På 1970-talet undersökte forskare över 1 000 pensionärer i åldrarna 70, 75 och 79 år. De intervjuades om sina liv, hälsoundersöktes och fyllde i omfattande enkäter och följdes sedan upp regelbundet. På 2000-talet har nya pensionärer undersökts på samma vis med samma metoder och frågor. Därför kan forskarna nu jämföra kohorterna, det vill säga grupperna av individer födda samma år. Men vissa frågor har man trots allt varit tvungen att ändra, berättar Ingmar Skoog. – Vi kan ju inte längre fråga om man har torrdass på gården eller om man har varmvatten hemma, säger han. Men så var det för en del äldre på 1970-talet. Det mest slående är att äldre numera har rörligare intellekt. Dagens 70-plussare är bättre på intelligenstester än 1970-talets, vilket styrks av annan forskning som visar att varje generation blir lite bättre i sådana test. I H70-projektet har resultaten av vissa intelligenstest förbättrats med så mycket som uppåt 50 procent för dem födda efter 1930 i jämförelse med dem födda strax efter 1900. – Orsakerna kan vara allt från näringsrikare kost till bättre omhändertagande av nyfödda, säger Ingmar Skoog. – Men framför allt har dagens pensionärer fått uppleva ett mer komplext samhälle. De har levt mer med tv och datorer, vilket gynnar ett rörligare intellekt – för att inte tala om möjligheterna till folkbildning och förståelse av omvärlden! Dagens pensionärer har också långt högre utbildning än de som var äldre på 1970-talet. En större andel har gått i mer än grundskola än för bara tjugo år sedan. Men detta är inte enda orsaken till att de presterar bättre på intelligenstesterna, eftersom resultaten är bättre på alla utbildningsnivåer. Dagens pensionärer är också aktivare och motionerar mer. – Lungkapaciteten är 10–20 procent bättre. En allt större andel rör på sig varje dag. Ett annat mått på hälsa och allmän pigghet är i vilken utsträckning som man behöver hjälp med att gå upp, klä sig, äta och gå på toaletten. År 1976 behövde 17 procent av 75-åringarna daglig hjälp med en eller flera av dessa saker. År 2005 var siffran nere i 4 procent! – Jag tror att det hänger ihop med ett mer hälsosamt leverne. Färre har haft hårda och tunga arbeten. Den första gruppen, som åldrades på 1970-talet, gick ut i arbetslivet strax efter första världskriget. Då diskuterades knappt arbetsmiljön, och många slets ner av tunga jobb med långa arbetsdagar och korta semestrar. Göteborgsprojektet visar att gamla överlever sjukdomar som de skulle ha dött av på 1970-talet. – De lider också mindre av sina sjukdomar, säger Ingmar Skoog. Fler äldre har dock haft stroke, trots att man kan behandla högt blodtryck mycket bättre i dag än för ett par decennier sedan. Troligen har det att göra med att fler överlever en stroke i dag. En annan stor förändring är att mäns och kvinnors beteende numera är mer likartat. På 1970-talet rökte 30 procent av männen i undersökningen, på 2000-talet har andelen sjunkit till 11 procent. Av kvinnorna rökte 4 procent tidigare, mot 11 procent i dag. Bland 1970-talets män körde bara 22 procent bil, på 2000-talet är det 72 procent som sätter sig bakom ratten. Tre procent av kvinnorna körde bil på 1970-talet – nu är det 36 procent. En annan skillnad är att äktenskapen har blivit lyckligare. Alla gifta medverkande har fått betygsätta sitt äktenskap på en femgradig skala. Hälften av dagens pensionärer gav sitt äktenskap högsta betyg jämfört med en tredjedel på 1970-talet. Bland männen var det 60 procent som skattade sitt äktenskap så högt i dag jämfört med 40 procent bland föregångarna. – Många har kanske en bild av att äktenskap var lyckligare förr i tiden. Så är det inte, säger Ingmar Skoog. Att det är mycket lättare att skilja sig nu ger förstås överlag lyckligare äktenskap. Samtidigt är fler pensionärer gifta, av den enkla anledningen att männen lever längre – för även medellivslängden blir mer lika för män och kvinnor. I de lyckligare äktenskapen ser vi också ett intensivare sexliv. Bland gifta kvinnor som är äldre än 70 år har andelen med ett aktivt sexliv ökat från 38 till 56 procent. – Dessutom har de överlag bättre sex, med fler orgasmer och mindre erektionsproblem. Även singlarna är mer benägna att ha sex. Bland ensamstående pensionärskvinnor på 1970-talet var det någon enstaka promille som hade haft sex det senaste året. Nu är den siffran 12 procent. – Och de är ändå födda på 1930-talet, och var oftast stadgade på 1960-talet, säger Ingmar Skoog. Man kan fråga sig vad som händer med 1940- och 50-talisterna när de blir gamla. De var ju med om den sexuella revolutionen. Förändringarna i den erotiska utlevelsen hänger kanske samman med hur personligheten har förändrats. Pensionärerna i studien har svarat på hundratals ja-och-nej-frågor som ska ringa in personlighet och värderingar. – Dagens 75-åringar är mer utåtriktade och mer tävlingsinriktade, och även där närmar sig kvinnorna männen. Men även behovet av nära relationer har ökat. Samtidigt är de mindre ordningsamma – det är inte längre lika viktigt att ha det perfekt välstädat hemma. Dagens äldre kvinnor har överlag mindre skuldkänslor och en mer utåtriktad och aktiv framtoning, även om männen fortfarande är ännu mer utåtriktade. Ingmar Skoog och hans kolleger har mätt allt tänkbart – till och med hur ofta man hälsar på sina grannar. – Det finns ju en bild av att man förr i tiden hade bättre kontakt med just grannar, men inte heller detta stämmer. Dagens 75-åringar besöker oftare sina grannarna. Och de har bra kontakt med sina barn, de ringer ofta och hälsar på varandra regelbundet. Finns det då inget som har blivit sämre? Jo, övervikt och diabetes ökar. Liksom riskkonsumtion av alkohol. Bland kvinnorna är den ökningen dramatisk, vilket innebär att könen närmar sig varandra även i detta avseende. Det dricks allt mer vin, men mindre sprit. Till det negativa hör, förvånande nog, att förväntningarna på åren som gammal är högre. De som pensionerades på 1970-talet var ofta tacksamma för folkpensionen och en ålderdom som var bättre än föräldrarnas. I dag ser de nypensionerade framför sig minst femton år av semester, gärna med resor och äventyr. – Har man så höga förväntningar kan en mindre krämpa skapa bekymmer och nedstämdhet. Detta tror jag ligger bakom att just milda depressioner har ökat, framför allt bland kvinnor, säger Ingmar Skoog. Han skrev sin doktorsavhandling inom H70-projektet som ung forskare för ett par decennier sedan, och har genom åren intervjuat uppåt tusen pensionärer. Många har vittnat om ett hårt liv, fattigdom och kvinnomisshandel – sådant som förr närmast togs för givet. – Intervjuerna ger en bra bild av modern vardagshistoria. Jag minns särskilt en kvinnas berättelse. Hon blev med barn runt 1920, då hon var i övre tonåren – och hon hade ingen aning om varför hon blivit gravid. Sådant pratades det inte om på den tiden; ingen hade berättat för henne vad som kunde hända om man var intim. Världen har verkligen förändrats!