Missade blodpropp då patienten var ung

”När vår patient var tolv år fick han diagnosen ulcerös kolit. Tarmen blir inflammerad och sårig, som man till viss del behandlar genom att dämpa immunsystemet. Behandlingen höll tarmen lugn fram till dess att pojken var 17 år. Då fick han en luftvägsinfektion som ledde till nya tarmproblem, troligen för att infektionen trissade upp immunsystemet. Han fick kortison som dämpar inflammationen. Men en månad senare drabbades han av halsfluss som utvecklades till halsböld. På öronkliniken skar man då upp varbölden, sänkte hans kortisonbehandling och gav antibiotika.

Patienten skrevs ut. Men efter fem dagar kom han in till oss på Barngastro med mycket svår huvudvärk. Vi hade olika idéer om vad den intensiva smärtan kunde bero på, kanske migrän eller något slags virusinfektion. Det var helg, så han undersöktes av olika läkare. Misstanken att det skulle kunna vara en bakterie- eller virusinfektion i hjärnhinnan föranledde datortomografi. Men avbildningen visade inget onormalt. För att se om det pågick någon annan process i centrala nervsystemet gjordes en så kallad lumbarpunktion, vilket innebär att man suger ut lite ryggvätska med en nål. Den här ryggvätskan bildas uppe i hjärnans hålrum. Undersökningen avslöjade ett oväntat högt tryck i vätskan.

Förhöjt tryck i huvudet

En tillkallad ögonläkare som tittade in i patientens ögon kunde även se tecken på ett förhöjt tryck inuti huvudet. Vi misstänkte att det berodde på kortisonet, så patienten tappades på tio milliliter av ryggvätskan för att sänka trycket. Huvudvärken mildrades, men efter fjorton timmar kom den tillbaka.

Vi hade fortsatt kontakt med en neurolog och beslutade att göra en undersökning med magnetkamera, som ger tydligare bilder än datortomografi. Då upptäcktes en blodpropp i högra sinusvenen. Den täppte till återflödet av blod och ryggvätska till hjärnan, vilket orsakade tryckhöjningen – som i sin tur orsakade smärtan. För att lösa upp proppen gav vi en intravenös behandling med blodförtunnande heparin.

När röntgenläkare på nytt granskade den första datortomografibilden visade det sig att blodproppen faktiskt syntes, nu när de visste var de skulle titta. Om de hade använt kontrastvätska hade den synts ännu tydligare. Men det görs inte rutinmässigt.

Antikroppar mot blodförtunnande

Under den följande veckan blev patienten bättre. Men han kunde inte äta och gick ner i vikt till 44 kilo, mot sina normala 60. Plötsligt sjönk dessutom hans blodplättar till ett extremt lågt värde, bara 18, mot normalt omkring 250. Det ökar risken för hjärnblödning. Han hade drabbats av en ovanlig komplikation – hans kropp bildade antikroppar mot heparin och blodplättar. Vi gav transfusioner med nya blodplättar, och ett annat blodförtunnande läkemedel i stället för heparin. Drygt en vecka senare kunde han åka hem.

Efter ett halvår gjordes en ny datortomografi som visade att alla hjärnans kärl såg bra ut. Men på grund av antikropparna kan den här patienten aldrig mer få heparin. Om han ska läggas in på sjukhus och ligga still en längre tid måste han därför få något annat blodförtunnande medel för att förebygga blodpropp.

Det var många erfarna läkare inblandade i det här fallet. Ändå tog det tid att hitta blodproppen. Jag tror att vi alla har lärt oss något. Nu håller vi noga utkik efter faktorer som ökar risken för blodpropp hos våra unga patienter – till exempel att flickor äter p-piller, att någon har brist på vitaminet B12 eller om många i släkten har drabbats av blodproppar.”

Berättat av Thomas Casswall, barngastro­enterolog vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, för Lotta Fredholm, vetenskapsjournalist.

Vill du läsa fler komplicerade medicinska fall? Klicka här!