Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

”Man måste leva ett engagerat liv”

Tänkaren och debattören Ellen Key är föremål för en ny biografi, skriven av idéhistoriken Ronny Ambjörnsson.
Publicerad
**Ronny Ambjörnsson**, pensionerad professor i idéhistoria, skriver om Ellen Key.
Bild: Pontus Tideman

###Vem var Ellen Key?

– Hon var en författare och debattör som växte upp i ett liberalt, bildat hem som gjorde att hon tidigt började ta del av samhällsdebatten. Hon var mycket engagerad i sin tids stora samhällsfrågor – rösträtten, kvinnofrågan, kyrkans roll.

###Vad har vi att lära av Ellen Key?

– Att man måste leva ett engagerat liv! Hon såg som sin uppgift att diskutera sina idéer och föra ut dem till vanligt folk. Hon skrev ju många debattböcker, men tog idéerna på allvar. Man kan sakna hennes engagemang i dag, för idé­debatten, framför allt den politiska, lyser med sin frånvaro.

###Du doktorerade på Ellen Key på 1970-talet, men du verkar inte ha släppt henne. Varför?

– Jag var aldrig riktigt nöjd med min avhandling, som dessutom bara handlade om hennes feminism, så jag ville göra jobbet klart så att säga. Hon sysslade ju med långt mer än kvinnofrågor, så jag tycker att hennes tänkande var ett ämne för en mycket bredare bok. Och jag har främst sysslat med hennes idéer, kanske mer med dessa än det liv hon levde.

###Hur har du arbetat med boken?

– Sedan jag blev pensionär har jag fått tid att fördjupa mig i henne igen, men jag har haft henne i bakhuvudet sedan 1970-talet. Jag har plöjt igenom hennes brev och dagböcker och förstås alla hennes olika skrifter – hon skrev mycket! Sedan gäller det naturligtvis att sätta in saker i sitt historiska sammanhang.

###Vilken av hennes böcker är mest läsvärd i dag?

– Den bok hon är mest känd för är Barnets århundrade, som kom ut 1900. Den översattes till många språk och fick stort genomslag. Den säger mycket än i dag – hon skriver om barns rätt till sin barndom på ett påfallande modernt sätt. Hon behandlar pedagogik på samma sätt som vi talar om ämnet i dag, om det vi kallar projektarbete och behovet av mentorer och så vidare. Hon var ju själv lärare och folkbildare.

###Finns det någon fråga där du i dag tycker att hon hade helt fel?

– Jag tycker att hon betonar könens särart på ett sätt som vi i dag kan tycka låter gammaldags. Hon såg kvinnor och män som väsensskilda, och då var det exempelvis kvinnornas sak att vara hemma med barn och så vidare. Och dessa tankar är ju knappast radikala nu, om man säger så.

###Finns det något där hon var tidigt ute?

– Hon var mycket kritisk till sin tids högstämda nationalism och patriotism. Hon betonade i stället hur nära den svenska nationella identiteten var knuten till naturen. Och detta ledde över till vad vi i dag skulle kalla gröna eller ekologiska idéer. Och där känns hon mycket modern.

###Vad skulle Ellen Key tycka om Sverige och världen år 2012?

– Hon skulle förfäras över att det fortfarande existerar krig. Hon hade ett starkt pacifistiskt engagemang. Hon skulle nog reagera oerhört starkt på den typ av krig vi ser i dag.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor