Tål elnätet mer vindkraft?

Förra året producerade svenska vindkraftverk 6 TWh el. Det är en mycket liten del av den årliga elproduktionen i Sverige på nästan 150 TWh. Men senast år 2020 ska vindkraften byggas ut så att produktionen kan bli 30 TWh per år, enligt riksdagens planeringsmål. Huvudlöst, anser Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott. – Vi har inte tillräckligt med ledningar, vi har inte tillräckligt med reglerkraft, säger ledamoten i Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) Harry Frank, professor i innovationsteknik för energi och tidigare forskningschef på ABB. Det är som att bygga tåg men ingen räls. Då står tågen där och undrar: var är rälsen? Och så finns det ingen som kan kliva på tågen heller när det inte blåser. Utskottet har i flera år kritiserat den svenska satsningen på vindkraft. Vissa forskare menar att energiutskottet blivit kapat av en anti-vindkraftslobby, medan andra anklagar vindkraftens försvarare för att drivas av egna vinstintressen i vindkraftsindustrin. El produceras samtidigt som den konsumeras. Men vinden växlar, och när det mojnar måste någon annan energikälla ta över för att leverera el när den behövs. I Sverige används vattenkraft för att balansera vindkraften, medan andra länder kompenserar med fossila bränslen som kol och gas. KVA:s energiutskott bedömer att den svenska vattenkraftens reglerkraft är nästan fullt utnyttjad redan i dag, och att elnätet bara klarar 10 TWh el från vindkraft per år. Senast, i en debattartikel i Svenska Dagbladet i april i år, skriver de att en utbyggnad av vindkraften kan leda till att vi behöver nya gas- och kolkraftverk eller bygga ut de skyddade älvarna. Energiutskottets varningar avfärdas av Lennart Söder, som är professor och chef för avdelningen för elektriska energisystem på Kungliga tekniska högskolan, KTH, och har forskat om vindkraftens integrering i kraftsystemet i 30 år. Han är mycket kritisk till KVA:s utredning. – Vårt kraftsystem klarar betydligt mer än 10 TWh vindkraft utan att vi ska behöva bygga ut orörda älvar eller elda med fossila bränslen. Vi kan balansera vindkraften med vattenkraft och med handel med omvärlden. Men vi får köra vattenkraften på ett annorlunda sätt, säger han. Med vindkraften behöver man inte spara vatten från vårfloden till vintern. Orsaken till det är att när elförbrukningen ökar på vintern så ökar också vinden, och då går det inte åt lika mycket vattenkraft. Med mer el från vinden kommer alltså vattenkraften att användas jämnare över året. Däremot behöver elproduktionen från vattenkraftverken variera mer under varje enskilt dygn och vecka för att kompensera för skiftande vindförhållanden. – Jag förstår inte hur energiutskottet kan säga att Sverige inte kan ha mer än 10 TWh vindkraft, som bara är 7 procent av dagens elproduktion, när vi har så fantastiska mängder vattenkraft som är så bra på att reglera vindkraften, säger Niclas Mattsson, doktorand på Institutionen för energi & miljö på Chalmers tekniska högskola. Enligt honom är Lennart Söder och hans forskargrupp bäst i Sverige när det gäller hur vindkraft regleras i elsystemet. Och han får medhåll av Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. – Sverige har unikt goda möjligheter att använda vindkraft med den enorma mängd vattenkraft vi har. Kalifornien, Spanien, Irland och Danmark använder mycket högre andel vindkraft i sina energisystem, utan att ha tillnärmelsevis lika mycket vattenkraft som vi, säger han. – Nej, vi kan inte reglera vattnet mera, säger Harry Frank. Det finns vattendomar och vattendirektiv som gör att man inte får göra större förändringar per tidsenhet av hänsyn till biotoperna. Det skulle troligen bli nödvändigt att spilla vatten förbi turbinerna. Professor emeritus Sven Kullander, ordförande i KVA:s energiutskott, är också tveksam till Lennart Söders uttalanden. – Det enda dokument som finns som säger att det går att balansera 30 TWh vind per år med vattenkraft är en rapport från Lennart Söders forskargrupp. Energiutskottet har gått igenom den noggrant med hjälp av experter på vattendragsteknik, och vi tycker inte att den håller. De räknar bland annat med linjära strömningsförhållanden i stället för statistiska. Att balansera vindkraften genom handel med andra länder, som Lennart Söder förordar, tror KVA-professorerna inte heller på, eftersom vårt överskott eller underskott av el kommer samtidigt som hos våra grannar. – Låg- och högtrycken brer ut sig över rätt stora områden, och blåser det i Sverige blåser det oftast i Danmark, Finland och Tyskland också. Så elproduktionen från vindkraften hos oss sammanfaller med våra grannländers, och vi har inte mycket förbindelser utanför det nordiska elnätet, säger Sven Kullander. Kommunerna som bygger och satsar på vindkraft kommer inte att kunna sälja elen, vilket gör projektet oerhört riskabelt. Enligt Harry Frank är hela satsningen på vindkraft meningslös, onödig och kostsam. – Sverige behöver ingen vindkraft, vad ska vi med den till? Vi har redan tillräckligt med fossilfri el i Sverige, och vindkraften ökar bara mängden förnybar energi marginellt, säger han. Men Maria Westrin, chef för Energimyndighetens enhet för energimarknader och tillförsel, menar att KVA:s energiutskott blandar ihop olika mål. Hon betonar att fossilfri el inte är detsamma som förnybar el och att vi bör uppfylla både klimatmålet och få ett elsystem som är ekologiskt hållbart. – Vinden som råvara är inte ändlig, har inte någon stor ekologisk miljöpåverkan och i bra vindlägen är den en konkurrenskraftig investering, säger Maria Westrin. Dessutom ökar vindkraften försörjningstryggheten. När elsystemet domineras av storskalig vattenkraft och kärnkraft som i dag, blir det känsligt för störningar. Detta har blivit tydligt under senare år när reaktorer i olika kärnkraftverk inte har producerat så mycket el som förväntat. Förnybar energi kommer ofta från mindre anläggningar som är utspridda över hela landet. Det minskar känsligheten i elsystemet. – Elsystemet kommer att förändras i någon riktning i alla fall, så även om vi inte bygger mer vindkraft behöver vi förstärka näten i Sverige, säger Bo Normark. Han är vd för Power Circle, en organisation av företag i elbranschen vars mål är att främja elindustrin och arbeta för en hållbar utveckling. Bo Normark pekar på att EU:s alla långtidsscenarier för Europas elproduktion innehåller minst 30 procent vindkraft. – Jag har väldigt svårt att se att tekniska och ekonomiska skäl skulle hindra oss från att komma upp i omkring 15 procent vindkraft, eller 25 TWh. Som ingenjör skulle jag skämmas över att säga att vi inte ordnar det, säger han. Bo Normark är förvånad över att KVA:s energiutskott inte alls tar upp möjligheten att reglera elförbrukningen med så kallade smarta elnät. Till exempel har de flesta hem ett varmvattenmagasin som räcker ett dygn. Trots det börjar varmvattenberedaren att värma vattnet när man sätter på duschen i stället för när det blåser eller finns mest billig el. Samma sak gäller för Sveriges runt en halv miljon värmepumpar med vattenburna system. – Ingenting av detta görs i dag, men det finns betydande möjligheter att reglera lasten i Sverige på det här sättet. Det är ett skäl att ta emot mer förnybar energi, och också få en bättre marknad och ge konsumenten mer makt att påverka, säger Bo Normark. Eftersom forskarna inte kommer överens får politikerna ta vid. Och de har redan bestämt sig. EU:s bindande mål slår fast att 49 procent av Sveriges energikonsumtion ska komma från förnybara källor år 2020. Därför infördes den 1 maj 2003 lagen om elcertifikat som ger ekonomiska fördelar när det gäller förnybar el. De energikällor som har rätt att få elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Det blir alltså vindkraft i framtiden.