Bild: Ida Björs

Så fick vi våra personnummer

I år fyller Sveriges tiosiffriga personnummer 45 år. Men tanken på att numrera invånarna går betydligt längre tillbaka i tiden. Nu sprider sig det svenska systemet till allt fler länder. 
Det var krig och religion som drev fram behovet av registrering av Sveriges invånare. Kyrkan och den svenska staten behövde ett system som särskilde individer, för att kunna driva in skatter och få fram soldater. År 1686 började den svenska kyrkan föra register över medlemmarna i enskilda socknar, 1749 påbörjades en mer regelrätt befolkningsstatistik och 1947 tilldelades alla invånare ett nummer som bestod av nio siffror: individens födelsedatum (år-månad-dag) plus ett tresiffrigt löpnummer. Tjugo år senare, 1967, tillkom en kontrollsiffra av säkerhetsskäl (se tabellen på nästa sida) – och vips hade det moderna personnumret sett dagens ljus. År 2000 infördes även så kallade samordningsnummer, avsett för personer som planerar att stanna i Sverige mindre än ett år. Samordningsnumret har samma struktur som personnumret, men talet 60 adderas till födelsedatumet. Den som är född den 18 juni 1973 får alltså samordningsnumret 730678. Hittills har cirka 487 000 samordningsnummer delats ut. Ansvaret för personnummer överfördes 1991 från lokala register till Skatteverket. Alla personer som har ett svenskt personnummer finns dessutom listade i Registret över totalbefolkningen, RTB, som sköts av Statistiska centralbyrån. Det händer att personnummer ändras. De vanligaste skälen är felaktigt födelsedatum eller felaktigt kön hos nyfödda och invandrare. Däremot är ändrat personnummer till följd av könsbyte förhållandevis ovanligt. Enligt den senaste sammanställningen har nästan 83 000 personer bytt personnummer. I extremfall går det att få nytt personnummer i samband med skyddad identitet, men oftast använder svenska myndigheter sig då i stället av skyddad adress och liknande åtgärder. Trots den sinnrika utformningen förekommer det att svenska personnummer måste återanvändas. Det beror på att vissa dagar nästan är slut. Det gäller framför allt den 1 januari och 1 juli under vissa år på 1950- och 1960-talet. I perioder har nämligen invandrare i Sverige, som inte känt till sitt födelsedatum, tilldelats den 1 januari som födelsedatum om de varit födda i början av ett år och den 1 juli om de fötts under årets andra hälft. Ungefär 21 700 personer uppskattas ha ett återanvänt personnummer. Statistiska centralbyrån har kunskap om vilka personnummer som har återanvänts och kan därför hålla isär individer med samma personnummer. Nu sprider sig personnumret till allt fler länder. Nyligen började det införas i Indien. Men eftersom landets har över en miljard invånare – jämfört med knappt tio miljoner i Sverige – har man valt att använda ett tolvsiffrigt personnummer.

Tidigare knutet till födelseorten

1947 kopplades löpnumret (de tre första siffrorna efter födelsenumret) till födelseorten. För personer födda före 1947 visar löpnumret bostadsorten då reformen infördes. Kopplingen upphörde 1990.

* 001–139 Stockholms län
* 140–159 Uppsala län
* 160–189 Södermanlands län
* 190–237 Östergötlands län
* 240–269 Jönköpings län
* 270–289 Kronobergs län
* 290–319 Kalmar län
* 320–329 Gotlands län
* 330–349 Blekinge län
* 350–389 Kristianstads län
* 390–459 Malmöhus län
* 460–479 Hallands län
* 480–549 Göteborgs och Bohus län
* 550–589 Älvsborgs län
* 590–619 Skaraborgs län
* 620–649 Värmlands län
* 660–689 Örebro län
* 690–709 Västmanlands län
* 710–739 Kopparbergs län
* 750–779 Gävleborgs län
* 780–819 Västernorrlands län
* 820–849 Jämtlands län
* 850–889 Västerbottens län
* 890–929 Norrbottens län

*Källa: Statistiska centralbyrån*

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor