Vattenkraften måste klara nya miljökrav

Under förra seklet tämjde energibolagen merparten av älvarna i Sverige. Hela ekosystem blev delar i ett avancerat produktionssystem. Naturens rytm förändrades i grunden och anpassades till industrisamhällets behov. Utbyggnaden skedde i en tid då kraven på miljöhänsyn var dåligt utvecklade. Mindre än en tiondel av alla vattenkraftstationer har till exempel passager som gör det möjligt för fiskar att vandra mellan lek- och uppväxtområden. Helt torrlagda strömfåror är vanliga, i vissa fall flera mil långa. På senare tid har även så kallad korttidsreglering ökat för att anpassa produktionen till marknadens snabbt växlande efterfrågan på el. Det ger upphov till ryckiga fluktuationer i vattenståndet och erosion av grunda strandmiljöer.

Merparten av alla vattenkraftstationer drivs i dag utifrån 1918 års exploateringsinriktade vattenlag, eller ännu äldre lagstiftning. Bara 73 av 3 727 befintliga vattenkraftverk och regleringsdammar har tillstånd som prövats enligt miljöbalken. Situationen har med tiden blivit alltmer ohållbar för både ålen och flodpärlmusslan, samt för de politiker som försvarat tingens ordning. EU-kommissionen har redan kritiserat Sverige för att inte uppfylla ramdirektivet för vatten och påpekat att även vattenkraften måste omfattas av principen ”förorenaren betalar” och av kravet på att ”bästa möjliga teknik” ska användas. Senast år 2021 ska kraftigt påverkade vatten, som reglerade älvar, ha uppnått ”god ekologisk potential”, annars väntar domstolsprocesser och eventuellt böter på miljontals kronor.

Därför presenterades den svenska vattenverksamhetsutredningen i början av oktober. I den föreslås bland annat att alla vattenkraftsanläggningar ska ha tillstånd enligt miljöbalken. Utredaren öppnar även för möjligheten att ställa generella miljövillkor på kraftanläggningar, samt att tidsbegränsa tillstånden för vattenkraftsproduktion. Sammantaget är de föreslagna förändringarna något av det mest omvälvande som hänt svensk vattenlagstiftning på över hundra år. Om en riksdagsmajoritet går på utredarens linje, upphör den övergångsregel i miljöbalken som hittills inneburit att vattenkraftsbolagen har sluppit leva upp till de miljörättsliga principer som andra stora, miljöstörande verksamheter sedan länge tvingas följa.

– Jag skulle inte ha kunnat skriva en bättre utredning själv, konstaterar en entusiastisk Christer Borg, ordförande för miljöorganisationen Älvräddarna, som under decennier drivit denna fråga.

– Visst kommer det att bli bråk i miljödomstolarna om vad som kan anses vara en rimlig nivå på miljöhänsyn, men jag känner mig trygg med att de tjänstemän som arbetar på Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet och länsstyrelserna kommer att ställa tillräckligt tuffa miljövillkor, fortsätter han.

Även förbundet Sportfiskarna är nöjda med utredningen, men noterar ändå vissa brister.

– Med nuvarande skrivning är det oklart om dammar som konstruerats för andra syften än vattenreglering för kraftproduktion måste ha tillstånd enligt miljöbalken. Men även gamla kvarndammar, flottledsdammar och dammar som anlagts i anslutning till sågverk är effektiva vandringshinder för fisk, och vi menar att också de bör prövas enligt modern miljölagstiftning. Utredaren har missat anläggningar som utgör ett stort miljöproblem och som dessutom inte ger något tillbaka till samhället i form av förnybar energi, säger Sportfiskarnas generalsekreterare, Stefan Nyström.

Branschorganisationerna Svenskt näringsliv och Svensk energi menar däremot att utredningens förslag är alldeles för långtgående och förordar i stället mindre justeringar inom det befintliga juridiska ramverket.

– Redan i dag kan samhället begära omprövning av villkoren i ett tillstånd. Att detta inte har skett i större omfattning är mycket en fråga om resurser. Kammarkollegiet och andra myndigheter har inte haft råd att driva så många ärenden mot kraftbolagen, säger Maria Sunér Fleming, ansvarig för energifrågor på Svenskt näringsliv.

Hon får medhåll av Gun Åhrling-Rundström, som är vattenkraftsansvarig på Svensk energi:

– Det vore bättre att utveckla dagens system för omprövning, i stället för att öppna upp för en helt ny tillståndsprövning av samtliga företag.

Utredaren poängterar dock att de fåtaliga omprövningar som sker med dagens regelverk inte får ”avsevärt försvåra” befintlig verksamhet eller omöjliggöra fortsatt verksamhet. Att anpassa äldre tillstånd och rättigheter till miljöbalkens och EU-rättens miljökrav, om den typen av hänsyn ska tas, blir väldigt svårt, enligt utredaren. Slutsatsen är att det krävs en förnyad prövning mot miljöbalken.

Branschorganisationerna befarar framför allt att Sverige kommer att tappa betydande delar av förnybar elproduktion om utredningens lagförslag går igenom. Men på nationell nivå kan dessa förluster enligt utredningen till stor del kompenseras genom effektivisering av gamla kraftstationer. Dessutom väntas klimatförändringen ge upphov till ökade vattenflöden och därmed en ansenlig ökning av elproduktionen på närmare 6 TWh.

Sakkunniga på Miljödepartementet vågar ännu inte säga när en proposition är att vänta. Först ska förslagen ut på remiss.