Bistånd kan leda till inbördeskrig
Svenska studier visar hur bistånd kan öka risken för kupper och inbördeskrig.
Höga biståndsnivåer kan göra länder sårbara för konflikter. Ett omfattande biståndsflöde gör att intresset för att kontrollera statsapparaten ökar, och att grupper som står långt från staten kan bli mer benägna att göra uppror. Det framgår av en serie studier som gjorts av Margareta Sollenberg, som forskar vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
Hennes studier visar att bistånd kan berika ländernas elit och dess klienter, vilket ökar risken för konflikter med de grupper som utesluts. Även snabbt minskade biståndsflöden kan utlösa konflikter, eftersom fördelningsfrågorna då blir allt mer brännande.
Tillsammans med kolleger har hon gått igenom statskupper i världen mellan åren 1950 och 2010, och funnit att 75 procent av alla kupper under denna period skedde i Afrika eller Sydamerika.