Fel väg mot ökad integration

Sverige har näst lägst främlingsfientlighet inom OECD-länderna, mätt i andelen som inte vill ha en utlänning till granne. Men samtidigt har vi ett av världens största sysselsättningsgap mellan infödda och utrikes födda. Hur går det ihop? Nationalekonomen Andreas Bergh vid Lunds universitet har undersökt saken och funnit flera viktiga men politiskt obekväma samband.

De flesta svenska politiska partier är överens om hur man ska motverka det faktum att utlandsfödda har 2,19 gånger högre arbetslöshet än svenskfödda. Man vill satsa på utbildning bland invandrare samt motverka rasism och diskriminering.

Men om man tittar på de länder där utlandsfödda har lättare att komma i arbete så präglas de inte av hög utbildning bland invandrare eller liten rasism – tvärtom. Det visar sig också att länder med hög inkomstspridning (stora ekonomiska klyftor) och liten facklig makt har högst sysselsättning bland invandrare. Antidiskrimineringspolitik har ingen effekt på gapet, medan länder med generösa sociala skyddsnät har högre arbetslöshet bland de utlandsfödda. Allt enligt Andreas Berghs analys, som bygger på en jämförelse av 29 OECD-länder.

– Detta är ett välfärdsproblem, i två bemärkelser, säger Andreas Bergh. I välfärdsländer finns trygghetssystem som möjliggör ett liv utanför arbetsmarknaden, och arbetsmarknaden är dessutom rätt avancerad. Detta möjliggör detta sysselsättningsgap som uppkommit i samband med invandringen.

Sysselsättningsgapen beror alltså på för stor facklig makt och för små inkomstklyftor?

– Ja, och det finns ju en risk för att dessa resultat avfärdas som ren högerpolitik. Men jag visste ju inte vilka resultat min analys skulle ge när jag ställde dessa frågor, säger Andreas Bergh, som nyligen publicerat resultaten i Ekonomisk debatt.

Kommer politikerna att ta till sig dina forskningsresultat?

– Jag hoppas det. Men vi har mycket goda statsfinanser i nuläget. I den bemärkelsen har vi alltså råd med ett stort och kostsamt utanförskap. Men vi har ännu mer att vinna om vi förmår minska detta.

Vilka politiska reformer skulle du föreslå?

– Till att börja med att vara försiktig. Min studie bör följas upp av flera andra innan vi vet säkert. Men jag tror att kollektivavtalen kan vara problematiska – de gör arbetsmarknaden för oflexibel. Och det kommunala vårdnadsbidraget bör utredas. Som det är nu låser det in många invandrarkvinnor som får svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.