Avlästa gener ska ge längre liv

Craig Venter blev känd i slutet av 1990-talet när han startade ett privat företag som skulle tävla mot ett offentligt jätteprojekt om att bli först med att avläsa människans hela arvsmassa, det så kallade genomet. Tävlingen slutade oavgjort år 2000.

Sedan dess har han bland annat tillverkat ett helt syntetiskt bakterie-genom och visat att det fungerar i en bakteriecell utan egen arvsmassa. I mars startade Craig Venter, 68, företaget Human Longevity som ska kartlägga åldrandets biologi.

1 | Hur tänker ni göra?

– Vi kommer att avläsa genomet hos 100 000 människor per år och dessutom samla in annan medicinsk information. Målet är att ge fler friska år och inte bara förlänga livet. Tjocktarmscancer är ett bra exempel: sjukdomen är en process som löper över ungefär 30 år. Den är lätt att bota om den upptäcks under de första 27 åren. I dag upptäcks sjukdomen ofta för sent, vilket gör att behandlingen fungerar dåligt och kostar enormt mycket. Vi vill hitta sätt att upptäcka sjukdomar tidigt, eller helst förebygga dem.

2 | Nyligen kom din bok om den första bakterien med konstgjord arvsmassa ut på svenska. Varför skrev du den?

– Först och främst för min egen skull. Jag ville sammanfatta det senaste århundradets tänkande om syntetiska livsformer. Jag har inte sett en sådan historieskrivning samlad någon annanstans.

3 | Vilken slutsats drar du av att en bakterie kan leva med syntetisk arvsmassa?

– Vi bevisade att dna innehåller all information som behövs för cellens liv. Allt kommer från den genetiska koden. Cellen delar sig och har bildat flera miljarder kopior av sig själv.

4 | Du arbetar också med genändrade bakterier som ska ge förnybar energi. Hur går det?

– Inte så bra. Intresset var som störst för ett tiotal år sedan. Biologin är komplicerad och de ekonomiska förutsättningarna är sämre nu när fracking har blivit en billig källa till skiffergas.

5 | Vilka risker ser du med nya möjligheter att ändra arvsmassan?

– Jag är mer bekymrad över misstag än avsiktlig bioterrorism. Om vi får en utveckling mot att folk gör genändringar hemma i köket kan det ske olyckor. Men det finns ett motstånd mot genteknik som också kan vara farligt.

6 | Hur då?

– I Afrika skulle det så kallade gyllene riset kunna rädda ungefär tio tusen barn per år från att bli blinda. Organisationer i Europa som är rädda för genförändrade organismer försöker hindra riset från att användas. Det borde behandlas som ett brott.