Ett ekologiskt dilemma

För att jordbruket ska kunna betraktas som hållbart måste vi begränsa dess miljöbelastning. Kväveläckaget från åkrarna är ett exempel på detta: kväveöverskottet bidrar till övergödningen av vattenmiljön och orsakar dessutom utsläpp av lustgas som är en växthusgas. Ur miljösynpunkt är det alltså önskvärt att tillföra små kvävemängder och att också se till att grödan tar upp högsta möjliga andel av det tillförda kvävet. Men forskningen visar att det är svårt att avgöra om det konventionella jordbruket läcker mer kväve än det ekologiska.

Forskare vid de brittiska universiteten Cambridge och Oxford har visat att det ekologiska jordbruket har de lägsta kväveförlusterna per hektar mark, vilket beror på att man använder så lite gödsel – i det ekologiska jordbruket göds grödorna dels med hjälp av växter som kan ta upp kväve ur luften, dels med stallgödsel.

Men om man i stället räknar i förhållande till skördarnas storlek, så har det konventionella jordbruket det minsta kväveläckaget. Det beror på att det konventionella jordbruket använder konstgödsel, som tas upp effektivt av grödan och bidrar till stora skördar per hektar. Forskarna är oense om huruvida läckage av näringsämnen ska beräknas i förhållande till skördemängd eller per hektar åkermark.

– Näringsläckage har lokal påverkan på miljön och ska räknas per hektar, menar Erik Steen Jensen, professor i jordbruksvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Men han tycker egentligen att det både är gammalmodigt och destruktivt att ställa konventionellt och ekologiskt jordbruk mot varandra. Båda produktionssystemen existerar, och det finns behov av att arbeta med hållbar utveckling av båda, säger Erik Steen Jensen.

Holger Johnsson, forskningsledare vid Avdelningen för biogeofysik och vattenvård, SLU, svarar delvis annorlunda:

– I områden där kväveläckaget till grundvattnet är ett problem är det naturligtvis bättre med ett system som har ett litet läckage per hektar. Ser vi till hela livsmedelsförsörjningen är ett litet läckage per kilo produkt också betydelsefullt.

Ekologiskt jordbruk gynnar den biologiska mångfalden. Det beror bland annat på frånvaron av kemiska bekämpningsmedel samt på att man använder fler sorters grödor än i konventionellt jordbruk.

– För arter som är relativt vanliga i jordbrukslandskapet har ekologisk odling ofta en tydligt positiv effekt, säger Jan Bengtsson, professor i ekologi och en av författarna till en forskningssammanställning om mångfald i jordbrukslandskapet.

Det har ibland framförts att konventionellt jordbruk – genom intensiv produktion på liten yta – möjliggör bevarandet av naturområden som annars skulle odlas upp. Jan Bengtsson har en klar åsikt i ämnet:

– Intensiv produktion på liten yta kan vara till fördel bara i undantagsfall. Det finns normalt ingen ekonomisk eller policymässig koppling mellan att odla intensivt och att bevara artrika biotoper, påpekar han.

Ett annat område som debatterats är djurens välbefinnande. Det ekologiska jordbrukets regler ökar djurens möjligheter till naturliga beteenden. Medicinering i förebyggande syfte är förbjudet, vilket minskar risken för resistensutveckling. Samtidigt kan förebyggande medicinering begränsa smittspridning mellan djur, exempelvis när det gäller inälvsparasiter.

– Om man endast ser till regelverket så ger KRAV:s regler bättre förutsättningar för god djurhållning än svensk djurskyddslagstiftning gör. Hur det är i praktiken är mindre väl undersökt, och vi kan ju dessvärre aldrig fråga djuren om hur vi bör väga god hälsa i medicinsk bemärkelse mot möjligheter till naturligt beteende, säger Anna Valros, som är professor i djurvälfärd vid Helsingfors universitet.

Frågan om hur våra livsmedel produceras är global. Vidgar vi vyerna framträder nya problem. I Europa innebär en övergång till ekologiskt jordbruk minskade skördar. I delar av världen kan odling som bygger på ekologiska principer i stället ge ökade skördar. I en gemensam rapport från FN-organen UNEP och UNCTAD sammanfattas forskningsresultatet från 114 odlingsprojekt i Afrika söder om Sahara. Övergången till ekologisk odling från traditionella jordbruksmetoder, eller från konventionell odling med brist på konstgödsel och andra insatsmedel, gav väsentliga skördeökningar, och både lantbrukarnas och lokalsamhällets tillgång på livsmedel ökade. Ekologisk odling framhålls i rapporten som ett steg mot en säkrare livsmedelstillgång i delar av världen där fattigdom och undernäring utgör problem på landsbygden. Huruvida ekologiska metoder i ett längre perspektiv ger mat nog åt en växande befolkning lämnas som en öppen fråga.

I Europa bidrar användningen av bekämpningsmedel till minskad biologisk mångfald. Globalt utgör bekämpningsmedel också ett hot mot oskyddade lantarbetares hälsa. Varje år dör tusentals människor i akut förgiftning och ett mycket större antal skadas. Arbetsmiljön kan förbättras antingen genom minskad användning av besprutning eller genom bättre tillgång till skyddsutrustning. Ekonomiska och sociala faktorer måste vägas in i diskussionen.

– Hållbara jordbruksmetoder kräver alltid ett helhetsperspektiv på de lokala ekonomiska, sociala och ekologiska sammanhangen, menar Erik Steen Jensen.

Att hållbara jordbruksmetoder kräver lokal anpassning var också en av slutsatserna i en FN-rapport om jordbruksforskning och jordbrukspolitik för fem år sedan. Jordbruket står vid ett vägskäl. Att fortsätta som i dag är inget alternativ, menar rapportförfattarna, och lyfter fram begreppet mångfunktionalitet, för att påminna om att jordbruket inte bara ska leverera skörd, utan också borga för arbetstillfällen på landsbygden och bevara viktiga så kallade ekosystemtjänster, till exempel insekternas pollinering och marklevande organismer som bidrar till näringsämnenas kretslopp.

Den globala utmaningen är att försörja en större befolkning och samtidigt värna om den biologiska mångfalden, bromsa klimatförändringarna och minska övergödningen av världens hav. Den amerikanska forskaren Jonathan Foley, professor i miljövetenskap vid University of Minnesota, föreslår att den globala utmaningen ska antas med hjälp av en strategi i fem steg. Det första steget är att frysa jordbrukets markanspråk på dagens nivå. Det andra steget är att öka skördarna på befintlig jordbruksmark. Steg tre är att använda insatsmedlen effektivare – framför allt fordonsbränsle, bekämpningsmedel och gödsel. Det fjärde steget är att minska köttkonsumtionen i den rika delen av världen. Det femte steget går ut på att minska svinnet: en fjärdedel av alla kalorier beräknas i dag gå förlorade på vägen från jord till bord.

Jonathan Foley hävdar att både det konventionella och det ekologiska jordbruket erbjuder lösningar som verkligen behövs, men att inget av systemen kommer att ta oss hela vägen. Både konventionella och ekologiska metoder kan ge större skördar i de minst produktiva delarna av världen. Samtidigt måste båda systemen öka sin produktivitet i förhållande till insatsmedlen. Jonathan Foley anser att det går att göra relativt stora förbättringar med måttliga justeringar av dagens odlingsmetoder. Men det finns också de som menar att vi behöver tänka i helt nya banor.

– Som jag ser det är rätt markanvändning vår stora möjlighet att binda koldioxid för att dämpa klimatförändringarna. Jordbruket måste gå från kolkälla till kolfälla. Och det räcker inte med att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Jordbruket måste också försöka bidra till att öka mångfalden, säger Johanna Björklund, som är docent i miljövetenskap vid Örebro universitet.

Johanna Björklund undersöker möjligheterna att producera mat med så kallade skogsträdgårdar i Sverige. Liknande försök pågår bland annat i Brasilien. Här har regnskogsmark skövlats för att ge plats åt bananplantager, men nu omvandlar man plantagerna till artrika och produktiva odlingssystem med hjälp av en mångfald av perenna, det vill säga fleråriga, växter.

– Hur produktiva skogsträdgårdar man skulle kunna skapa i Sverige, där solen är den begränsande faktorn, vet vi inte. Men perenn odling gör att koldioxid binds in från atmosfären, inte bara i träden och buskarna, utan också som ökat organiskt innehåll i marken.

Förhoppningen är dessutom att odling i skogsträdgårdar kan leda till lägre utsläpp av lustgas, eftersom marken aldrig är bar, utan är täckt med grödor året om som kan ta hand om jordens kväve.

– Vi kommer att behöva lägga om vår kost för att hejda klimatförändringarna. Skulle vi satsa på skogsträdgårdar som en viktig del i livsmedelsförsörjningen, skulle det betyda mer nötter, frukt, bär, bladgrönsaker, svamp och rotfrukter. Djur som höns och grisar skulle också ha en roll i själva skogsträdgårdssystemet, säger Johanna Björklund.

En möjlighet som kan tyckas ligga närmare dagens jordbruk är flerårigt spannmål. Anna Westerbergh vid Institutionen för växtbiologi vid SLU har fått forskningsanslag för att möjliggöra utveckling av perenna kornsorter. Hon hoppas att fleråriga sädesslag kan minska jordbrukets negativa miljöpåverkan på flera punkter. Minskat behov av markberedning skulle minska användningen av traktorbränsle, men också leda till mindre störningar av mikrofloran i marken och mindre näringsläckage. Minskade lustgasutsläpp, minskad jorderosion och ökad kolinlagring är andra förväntade effekter.

– I dag är det svårt att belägga att de här effekterna uppnås, helt enkelt för att det saknas fleråriga sorter som kan jämföras med ettåriga sorter. Målet med vår forskning är att ta fram perennt förädlingsmaterial av korn och därefter undersöka i vilka jordar och produktionssystem de passar bäst att odla.

Flerårigt spannmål kan odlas ungefär på samma sätt som ettårigt spannmål på dagens åkrar. Men att grödan växer i flera år på samma åker kan göra problemen med skadeangrepp större. För att förebygga detta skulle resistensgener från vilda släktingar kunna föras in under förädlingsprocessen. Samodling med andra spannmålssorter och med andra grödor kan också minska riskerna. Att fleråriga grödor helt kommer att ta över tror inte Anna Westerbergh.

– Jag ser dem som ett komplement till ettåriga grödor.

Ökad precision gör också jordbruket mer hållbart. Med rätt kunskap om grödor, jordmån och väderförhållanden kan behovet av gödsel och bekämpningsmedel minska. Redan i dag styr kvävesensorer gödselspridningen vid ett hundratal större lantbruk i Sverige.

– Erfarenhetsmässigt leder användningen av sensorer till både ökad skörd och minskad gödsling. Gödseln fördelas smartare i förhållande till åkermarkens lokala variationer; mer hamnar i grödan och mindre blir över som kan läcka. Motsvarande möjligheter finns för fosfor, men i dag är de i stort sett outnyttjade, berättar Bo Stenberg, som forskar om precisionsodling vid Institutionen för mark och miljö vid SLU.

Bo Stenberg understryker att precisionsodling bygger på gedigen kunskap om jordbruk och att sådan odling inte ersätter andra metoder för att minska jordbrukets miljöpåverkan.

– Hur vi än odlar har vi nytta av att spara på insatsmedel som vatten, gödsel och bekämpningsmedel. Det förebygger miljöproblem.

Det finns forskare som lyft blicken från myllan och förespråkar helt datoriserad grönsaksodling i växthus på höjden eller kött odlat i laboratorier. Hur Sveriges bidrag till världens livsmedelsförsörjning kommer att se ut vet ingen, men flera forskare menar att debatten måste ta klivet in i framtiden redan nu.

– Både konventionellt och ekologiskt jordbruk är beroende av fossila bränslen. Ett hållbart jordbruk måste baseras på förnybara energiresurser. Vår forskning visar att odling av energiskog kan bidra stort till kolinlagring i marken och därmed minska mängden koldioxid i atmosfären och mildra klimatförändringarna, säger Per-Anders Hansson, som är professor vid Institutionen för energi och teknik vid SLU.

Jordbruket måste inte bara minska sin påverkan på miljö och klimat, utan också parera förändringar som redan pågår. På många håll i världen väntas klimatets utveckling drastiskt försämra jordbrukets förutsättningar.

– I Sverige har vi geologiskt unga, näringsrika jordar och god tillgång på vatten. Vi måste nog ta ett större ansvar för världens livsmedelsförsörjning framöver, antingen genom ökad export eller genom att hysa en större del av världens befolkning inom våra gränser, menar Johanna Björklund. 

Lurig smak av eko

 

I Forskning & Framstegs septembernummer år 2000 var rubriken på en av artiklarna på omslaget Eko-odlat kostar mer än det smakar. Rubriken var motiverad av studier som visade att konsumenter tyckte att ekologiskt odlad mat smakade bättre, men bara om de visste att den var ekologiskt odlad. Det fanns inte heller några objektiva mått på att eko-grönsakerna var bättre. Nu visar studier att det dessutom inte alltid är bättre för miljön. Det beror till exempel på hur man räknar, lokalt eller globalt. 

Vad är ekologiskt jordbruk?

Ekologiskt jordbruk kan definieras på olika sätt i olika länder och regler förändras över tid. I Europa stadgar EU-förordningen (EG) No 834/2007 att ekologiskt jordbruk inte får använda konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Djurens foder ska i huvudsak produceras på den egna gården. Det finns också djurhållningsregler som rör medicinering och möjligheten att utöva naturliga beteenden. I Sverige har Kontrollföreningen för ekologisk odling, KRAV, regler som på flera punkter är strängare än EU-förordningen. I synnerhet är det djurhållningsreglerna som är mer långtgående. KRAV-reglerna revideras med jämna mellanrum.