Skrikig fest i himlen ger bra träning
Mot slutet av sommaren ser man ibland – och inte minst hör – ganska stora flockar av tornseglare, som flyger runt i hög fart och verkar leka med varandra. Vet man varför de gör så? Är det ett sätt att träna ungarnas flygförmåga inför den kommande flyttningen?
/Johan Franson
Bild: Istock
Under varma sommardagar kan man få se tornseglare som flyger i täta sällskap och jagar varandra genom luften samtidigt som de skriar ljudligt. Beteendet är uppseendeväckande. Det kan vara en enskild individ eller liten grupp som inleder flyglekarna, och fler tornseglare ansluter efter hand så att gruppen växer. Till slut kan den omfatta ett tjugotal individer eller fler. Tornseglarna kan komma upp i 110 kilometer i timmen under dessa snabba flygningar. Vanligtvis deltar yngre fåglar som står i begrepp att bilda par och söker en egen boplats, men i närheten av bebodda boplatser brukar också äldre, häckande tornseglare ansluta till dessa gruppflygningar.
En möjlig förklaring till flyglekarna är att det handlar om sociala uppvisningar, då honorna ges möjlighet att bedöma möjliga partners extrema flygförmåga och kvalitet, eftersom hastigheterna ofta är höga. Hannarna ges också möjlighet att mäta sig med varandra.
Sena sommarkvällar kan man se tornseglare som inledningsvis flyger skriande tillsammans, för att därefter stiga upp till hög höjd då solen sänker sig under horisonten. Dessa i första hand icke-häckande individer kommer att tillbringa natten på vingarna, två till tre kilometer upp i luften.
Flyglekarna kan också utgöra en del av de upprepade flygbanor där tornseglarna tycks träna in den mest lämpliga inflygningen mot boet – enskilt, i par eller i grupp.
Tornseglarna jagar varandra i hög fart och flyger ofta runt ett hus, några träd eller ett kyrktorn där de bor tillsammans. Tornseglare kan, om det finns boplatser, häcka i anslutning till varandra, och det finns kolonier där upp till ett femtiotal par häckar i nära anslutning till varandra. Boet placeras under tegelpannor, i holkar, torrfuror, byggnader som kyrkor eller ventiler i flerfamiljshus. Kampen om boplats kan vara extremt hård mellan olika individer och det händer att de slåss så intensivt att någon mister såväl boplatsen som livet.
Det tar flera år innan bobygget är så pass klart att de nyetablerade tornseglarna kan inleda sin häckning. När de väl har etablerat sig brukar de återvända till samma boplats och häcka tillsammans under en lång serie av år – i många fall livet ut, upp till tjugo år. Boet kan bestå av små fjädrar, grässtrån, blad och växtdelar såväl som insekter och (tyvärr) plast.
/Susanne Åkesson, professor i zooekologi, Lunds universitet
