”Helt oetisk forskning”
Bröstmjölksersättning rubbar immunsystemet, enligt amerikanska forskare. Men studien får hård kritik i Sverige.
Kontakten med mamman påverkar också bakteriefloran och immunsystemet.
Bild: iStock
Den här artikeln är från 2014.
Sex nyfödda makaker i ett laboratorium i USA separerades direkt från sin mamma. Under sitt första halvår fick de bo i burar två och två och leva på bröstmjölksersättning i nappflaskor. Sex andra ungar fick sällskap av sin mamma i var sin bur och kunde dia.
Uppföljningar under ett halvår avslöjade att de flaskmatade ungarna fick torftigare tarmflora än aporna som diat. Dessutom skiljde sig immunsystemet åt mellan grupperna.
Resultaten kan bidra till att förklara skillnader mellan människors känslighet för sjukdomar kopplade till immunsystemet, liksom varierande skydd mot vissa infektionssjukdomar, skriver forskarna i tidskriften Science Translational Medicine.
– Det är ju så dumt så att man blir fullständigt matt, säger Agnes Wold, läkare och professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Hon har lång erfarenhet av forskning om hur amning påverkar tarmfloran och immunsystemet hos spädbarn, och har läst den nya rapporten.
– Bara den ena gruppen levde med sina mammor. Självklart får de ungarna i sig en massa bakterier och virus från mammorna. Och det är bakterier och virus som stimulerar immunsystemet. Då kan man inte säga att skillnaderna beror på om de får bröstmjölk eller inte, säger Agnes Wold.
Dennis Hartigan-O’Connor, forskare i medicinsk mikrobiologi och immunologi vid University of California i Davis, medger att hans experiment inte kan avgöra vilka effekter som beror på bröstmjölk och vilka som beror på bakterier från mamman.
– Mamman kommer att överföra bakterier till ungen, och det kommer att spela roll, säger han.
Agnes Wold påpekar att det sedan länge är känt att bröstmjölk har relativt liten betydelse för tarmfloran hos spädbarn. Om något så brukar barn som får bröstmjölksersättning i genomsnitt ha en rikare tarmflora, eftersom bröstmjölk dödar en del bakterier.
– Det finns redan bra studier gjorda på människor, så varför använda apor? Jag tycker att det är helt oetiskt att bedriva sådana här meningslösa försök på stackars apor, som är intelligenta och kännande varelser, säger Agnes Wold.
