Dödliga klyftor växer

De växande relativa inkomstklyftorna i Sverige påverkar folkhälsan, och sambandet mellan inkomstskillnader och ohälsa är starkast för kvinnor.

Publicerad
Dödligheten bland svenska 30–64-åringar, uppdelat i inkomstgrupper från den högsta femtedelen till den lägsta, för åren 1990–2004. 
Bild: J Epidemiol community health

Sedan 1990-talet har dödligheten bland svenska män och kvinnor i åldern 30–64 år minskat generellt. Men den har minskat mest för dem med höga inkomster. För män med låga inkomster var minskningen relativt liten – och för femtedelen kvinnor med lägst inkomster ökade dödligheten. Forskarna tror att detta delvis kan förklaras av att de relativa inkomstskillnaderna ökat betydligt mer för kvinnor än för män under samma period.

Upplevelsen av att ha det sämre ställt än andra påverkar alltså hälsan mycket negativt, menar forskaren Monica Åberg Yngwe vid Stockholms universitet.

Analysen bygger på registerdata från åren 1990–2007, och har bland annat publicerats i European journal of public health.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor