Under flera decennier har det funnits en utbredd uppfattning om att måttlig konsumtion av alkohol skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar. Uppfattningen bygger på observationsstudier som visar att personer som dricker måttligt har lägre risk än nykterister. Fenomenet beskrivs som en J-formad risk-kurva, där den lägsta risken finns någonstans mellan total avhållsamhet och hög konsumtion.

– Den bilden är alltmer ifrågasatt, säger Frida Dangardt, docent i klinisk fysiologi på Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitets­sjukhuset.

Hon pekar på metodologiska brister i tidigare studier. Ett av flera kända problem är den så kallade sick-quitter-effekten.

Vissa helnykterister har slutat dricka på grund av dålig hälsa. Studier där sådana personer klumpas ihop med dem som varit nyktra hela livet får gruppen nykterister att verka sjukare än den annars skulle vara. En jämförelse kan då ge sken av att måttlighetsdrickarna har bättre hälsa än nykteristerna.

Frida Dangardt påpekar också att många länder har en kultur där alkohol ingår i det sociala umgänget. Där är det vanligt att måttlighetsdrickare – jämfört med storkonsumenter och helnykterister – äter bättre, tränar mer, har högre utbildning och i övrigt lever på ett sätt som hänger ihop med en god hjärt- och kärlhälsa.

– I länder där alkoholkonsumtion inte ingår i det mönstret finns ingen J-formad kurva – och har aldrig funnits, säger Frida Dangardt.

Hennes tolkning är att måttligt drickande i själva verket inte är orsaken till god hjärthälsa, utan snarare ett tecken på ett allmänt välanpassat liv i en kultur där människor ibland tar ett glas i goda vänners lag.

Frida Dangardt gör det själv ibland:

– Men det blir alltmer sällan ju mer jag sätter mig in i vetenskapen.

Få lockas av total avhållsamhet. Så är det även bland forskare. När de träffas på konferenser vill de flesta ha tillgång till alkohol, enligt en undersökning som den vetenskapliga tidskriften Nature gjorde på nätet för några år sedan. Nästan 1 500 forskare svarade på frågan om alkohol borde förbjudas på vetenskapliga konfenser. 68 procent sa nej, 26 procent svarade ja och 6 procent var osäkra.

De svarande nämnde flera skäl till att vilja behålla alkoholen. De främsta var att det är njutbart att dricka, och att alkohol skapar en atmosfär som främjar samtal och nätverkande.