Öronmasken passar på när hjärnan sänker garden

Svar av Jan Fagius, docent, överläkare och amatörmusiker, Neurologkliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala

Fenomenet kallas populärt för öronmaskar. Ordet sägs ha sitt ursprung i tyskans Ohrwurm och har via engelskans earworms fått spridning de senaste decennierna. En vetenskaplig term är INMI (Involuntary musical imagery).

Upplevelsen är vanlig, i stort sett alla människor är förtrogna med den. Öronmasken brukar vara aktiv i timmar eller något dygn – ibland flera dygn. Öronmasken betraktas inte som en hallucination eller annan sjukdomsyttring. Det rör sig snarare om en minnesfunktion som hakat upp sig, ungefär som när vi medvetet repeterar exempelvis ett telefonnummer för att behålla det i arbetsminnet tills vi kan anteckna. Man kan säga att arbetsminnet tillfälligt automatiserats.

Ungefär en person av tio besväras så mycket av sin öronmask att det påverkar en pågående verksamhet. Ett populärt råd för att bli kvitt öronmasken är att prata med någon eller lyssna på någon annan musik. Men en rapport visar att sådana försök faktiskt kan förstärka upplevelsen och att det bästa är att i stället inte bry sig om öronmasken. Motsägelsefulla rekommendationer som synes.

Det vanligaste skälet till att man får en öronmask är, föga förvånande, att man nyligen hört låten. Men associationer – musikliknande ljud, en viss situation förknippad med låten, sångtext, bilder av musiker eller musikinstrument – kan också vara utlösande.

Något samband med sömnbrist finns inte beskrivet i de rapporter jag tagit del av. Däremot har några individer vittnat om samband med känsloläge, stress och situationer med sänkt uppmärksamhet. Efter sömnbrist är hjärnan i flera avseenden inte i bästa trim, så öronmaskar efter dålig sömn kanske hänger samman med dessa faktorer – men det är en spekulation från min sida.