Finns världens kortaste tid?

Jo, det finns en Plancktid. För att förstå varför så är en analogi till hjälp. Om vi har bestämt oss för en viss hastighet så kan avstånd mätas i tid. Förr i världen talade man om en dagsmarsch – det var så långt en trupp soldater kunde gå på en dag. Idag kan vi säga att ”det är två timmar med bil” mellan två städer. Naturligtvis är detta inget precist sätt att ange avstånd, men om vi verkligen specificerar hastigheten, och håller den, så fungerar det bra. Tack vare Einstein så vet vi att det finns en högsta hastighet, nämligen ljushastigheten, som är cirka 300000 kilometer per sekund. Vi kan då fråga oss: Hur lång tid tar det för ljuset att färdas en Plancklängd? Svaret på denna fråga är just Plancktiden, som är cirka 5,4 x 10^-44 sekunder. Värdet på Plancklängden och Plancktiden kan beräknas utifrån tre fundamentala naturkonstanter: ljushastigheten, Plancks konstant samt gravitationskonstanten.

Den riktigt intressanta frågan är emellertid vad dessa Planckstorheter betyder. Det rör sig ju om så små avstånd i tid och rum att de är långt bortom alla tänkbara mätningar. Det enda vi kan säga är att vid dessa tider och längder blir kvantmekaniska effekter viktiga för att förstå hur gravitationskraften fungerar. Eftersom vi ännu inte har någon teori som på ett realistiskt sätt förenar kvantmekaniken med gravitationsteorin (som även kallas för Einsteins allmänna relativitetsteori), så sätter Plancktiden och Plancklängden – åtminstone just nu – den yttersta gränsen för vad vi kan förstå med fysikens teorier.

/Thors Hans Hansson, professor i teoretisk fysik, Stockholms universitet