Warkatornet samlar vatten
En skalbagge i den namibiska öknen som snålar med vatten är förebilden för Warkatornet och dess teknik.
Bild: Architecture and Vision
De italienska arkitekterna Andrea Vogler och Arturo Vittori hade en skalbagge som förebild när de konstruerade Warka water – ett 10 meter högt och 60 kilo tungt torn, som enligt konstruktörerna kan samla upp till 100 liter dricksvatten per dygn. Warkatornet har ett skelett av bambu omgivet av ett plastnät som samlar in vattenpartiklar i luften. Ett tyg håller vattentanken kall och vattenavdunstningen låg.
Idén till Warkatornet kom till efter ett besök i det bergiga Östafrika, där de båda arkitekterna såg kvinnorna gå många mil varje dag för att hämta vatten.
Tornet är tänkt att ägas och skötas av bybor. På så sätt skapas också en social samlingsplats för utbildning och offentliga möten.
Tornet har fått sitt namn av det etiopiska vilda warka-trädet (Ficus vasta). I dess skugga hålls skolundervisning och möten; trädet har stor betydelse för kultur och ekosystem i Etiopien. På liknande sätt är Warkatornet tänkt att användas, med sitt skuggande tyg.
Inspirationen till Warkatornet kommer från en skalbagge i den namibiska öknen, Stenocara, som den brittiske zoologen Andrew Parker har studerat. Närheten till Atlanten skapar dimma i öknen, vilket skalbaggen utnyttjar på ett sinnrikt sätt.
– Jag upptäckte att vatten samlades på skalbaggarna. I elektronmikroskop såg jag mekanismen bakom deras förmåga att ”skörda” dimma, berättar Andrew Parker.
Skalbaggens rygg består av cirka 0,5 millimeter stora områden, ömsom vattenansamlande, ömsom vattenavvisande. I den snabbt skiftande vinden blåser fuktdroppar bort i alla riktningar från de vattenavvisande ytorna, och de vattenansamlande områdena fångar in de små dropparna. När fuktansamlingen är tillräckligt stor rinner droppen ner längs skalbaggens rygg mot munnen.
Enligt Andrew Parker har uppfinnare från hela världen inspirerats av denna teknik. En prototyp av Warkatornet finns nu i Dorze i södra Etiopien. Arkitekterna provar ett nytt plastnät, speciellt utformat för dimskörd, och samlar även in väderdata från meteorologiska stationer för den fortsatta utvecklingen av Warkatornet.
