Även de bästa blir sämre

I slutet av november och i början av december redovisas resultaten för Pisa och Timss, där grundskoleelevernas kunskapsnivåer analyseras. En som är försiktigt optimistisk är Magnus Henrekson.

– Jag tror faktiskt på en viss förbättring. Flera saker har skärpts upp sedan senaste Pisa-rapporten 2013, det är mitt intryck, säger Magnus Henrekson som är professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning.

– Det finns nu en växande medvetenhet om att skolan är viktig – men jag är rädd för att om detta stämmer så slappnar vi av igen. För målet kan inte vara att stoppa raset, utan att komma tillbaka till kunskapsnivåerna vi hade för minst 20 år sedan.

Magnus Henrekson är medförfattare till den nya rapporten Svenska skolresultat rasar – vad vet vi? Där har han gått igenom kunskapsläget i denna fråga. Han menar att ett av de stora problemen är den minskande likvärdigheten.

– Skolan verkar allt mer präglas av lokala kulturer och det är djupt tragiskt, säger han. Vissa skolor präglas av krävande föräldrar och krävande lärare, andra skolor har lagt ribban på marken. De senare handlar ofta om skolor där föräldrarna har låg utbildning. Den sociala bakgrunden slår allt mer igenom. Detta har man låtit ske genom någon form av missriktad välvilja, och det är oerhört tragiskt.

Vi vet genom tidigare studier att unga vuxna nu har blivit sämre på att läsa och räkna som en effekt av skolans försämring. Och även de bästa har blivit sämre.

– Om även de allra bästa i en årskull blir allt sämre så påverkar det förstås vår framtida innovationskraft negativt. Ska vi vara en kunskapsnation så måste några gå före. Men andelen som läser matematik på hög nivå i gymnasiet har minskat kraftigt. En svag gymnasieunderbyggnad är svår att ta igen senare i livet, och vi ser tydligt att de bästa har tappat mycket, säger han.

Magnus Henrekson syftar på en del av rapporten som undersökt kunskapen hos nya ingenjörsstudenter. Han menar att en rimlig indikator på kvaliteten i grund- och gymnasieskolan är resultaten på de diagnostiska prov som nya studenter vid kth och Chalmers får genomföra. Bland dem som studerade bioteknik, kemiteknik samt kemiteknik med fysik på Chalmers år 2013 klarade nästan var femte student inte en enda uppgift på provet. Hälften fick max 1,5 poäng av 9 möjliga och endast 11 procent klarade hälften av uppgifterna. För att vara behörig och bli antagen till dessa utbildningar så måste studenterna ha gått tekniskt eller naturvetenskapligt gymnasium med högsta betyg i nästan alla ämnen.

– Ja, detta är fruktansvärt svaga resultat. De nyantagna studenterna har fått reda på att de ska genomgå prov i dessa saker när de börjar, och de kan lätt få tag i övningsuppgifter, säger Magnus Henrekson.

I till exempel provdelen med andragradsekvationer finns data sedan början av 1970-talet, och där började resultaten rasa i slutet av 1990-talet.

– Andragradsekvationer gjorde vi på högstadiet på 1970-talet, säger Magnus Henrekson. Nu klarar mindre än hälften av de nyantagna Chalmersstudenterna detta.

Högst på Magnus Henreksons önskelista för att rätta upp grundskolan ligger en extern kunskapskontroll. Prov bör rättas externt och betyg helst sättas av andra än lärarna.

– Med dagens it-teknik så kan prov rättas externt mycket enkelt, säger Magnus Henrekson. Vad gäller betyg så bör de sättas i nivå med vad klassen presterat.

Även om de allra bästa eleverna är långsiktigt viktiga för ett samhälles ekonomi, så menar han att det enskilt största problemet är att de allra sämsta har tappat allra, allra mest i de senaste undersökningarna.

– Det handlar om en växande grupp som får allt svårare att orientera sig i världen, säger Magnus Henrekson. Har man inga systematiska kunskaper så är man som ett rö för vinden. Man kan inte sortera eller värdera information över huvud taget. Det oroar mig djupt.