Jubileum

Minns du när …

Plötsligt förstod jag att de var försvunna

Mina föräldrar prenumererade på F&F och jag själv tog upp tidningen efter att utbildning, jobb, familj och annat fallit på plats livet. Av någon anledning som jag inte riktigt kan förklara så är det en artikel om igelkottarnas liv som kommer tillbaka i minnet med jämna mellanrum. Jag upplevde igelkottar som barn, men det var först när jag läste artikeln som jag blev medveten om att de sedan länge försvunnit ur mitt liv.

F&F ger ofta en läsupplevelse av den karaktären, med en nyfikenhet och en förundran över allt intressant som finns runt omkring (och inuti) oss. Man lär sig något nytt om ett område där man inte ens var medveten om att det fanns något nytt att lära sig. Jag har ännu inte sett någon igelkott i naturen sedan jag blev vuxen, så jag ser fram emot nästa artikel om igelkottarna och hur de har det nuförtiden.

/Åke Hansson, Enskede gård

Kontinentalplattor och husnära djur

Hösten 1973 hade F&F en artikel om Alfred Wegeners ifrågasatta teori om kontinentalförskjutningen. Jag köpte då genast mitt första exemplar, och är sedan 1974 prenumerant. Ett annat minne är att vår dotter skulle skriva en uppsats om djur runt huset. Då passade ett temanummer om igelkottar perfekt. Än i dag läser jag med stort intresse varje nytt nummer. Tack!

/Åke Wärngård, Hägersten

… F&F fylldes av igelkottar?

Genom åren har F&F publicerat många temanummer. Men ett nummer som har satt extra djupa spår hos läsarna är nummer 4/1979. Det framgår tydligt av både läsarbrev och ett särskilt brev från den fackredaktör som arbetade med numret. Bengt W. Johansson är hjärtkirurgen som tack vare försök med att kyla ner patienter kom i kontakt med igelkottarna – och deras förmåga att klara vintern. Här berättar han själv om hur det gick till:

”Min största glädjeupplevelse med Forskning & Framsteg fick jag genom att få vara med och göra ett temanummer om igelkotten (F&F 4/1979), något som jag är mycket stolt över. När toraxkirurgerna ville operera på öppet hjärta måste de stänga av blodcirkulationen. Men hjärnan klarar högst fyra minuter utan blodtillförsel. Genom att sänka kroppstemperaturen till 28 grader kan hjärnan klara sig utan blodtillförsel i åtta minuter. Men för komplicerade hjärtfel behöver kirurgen mer tid än åtta minuter.

Om man sänker kroppstemperaturen till under 28 grader finns det en risk för livshotande rubbningar i hjärtrytmen. Någon kom då på idén att studera igelkotten. Under vintersömnen sänker den kroppstemperaturen till ett par grader ovan nollpunkten. Så började mitt intresse för igelkottens vintersömn. Jag instiftade Societas erinacea, Igelkottssällskapet. Medlemskap innebar att ge en föreläsning, under vilken ordet igelkott måste nämnas minst en gång. Deltagarna bidrog till Forskning & Framstegs temanummer om igelkotten. Detta var innan interdisciplinär vetenskap blivit ett etablerat begrepp.

Mitt intresse för igelkotten spred sig till familj, vänner, bekanta och patienter. Deras gåvor av prydnadsigelkottar resulterade i en så stor samling av igelkottar att den publicerades i Guinness rekordbok.

Societas erinacea, numera i hibernation, ber att få gratulera till det stundande 50-årsjubileet och hoppas på fortsatt god och intressant information via den välrenommerade tidskriften.”

/Bengt W. Johansson