Kan hjärnhalvorna tappa kontakten?

Ibland skär ju kirurger av hjärnbalken för att lindra symtom hos vissa patienter. Har hjärnhalvorna kvar någon form av intern kommunikation efter det, till exempel via lillhjärnan, eller blir de som två separata individer efter ingreppet? Kan båda kommunicera med omgivningen eller hamnar ena hjärnhalvan i ett tillstånd liknande locked-in-syndrome?

/Måns

Publicerad
Genom att kapa förbindelserna mellan hjärnhalvorna försökte kirurger vid mitten av 1900-talet behandla mycket svår epilepsi. Behandlingen gav förvånansvärt få biverkningar.
Bild: Istock

Svar: I storhjärnan sker den mesta kommunikationen mellan hjärnhalvorna i en struktur som kallas corpus callosum (hjärnbalken). Den består av utskott från nervceller, som går från ena halvan av hjärnan till den andra. På 1940-talet utvecklade kirurger en teknik för att lindra grav epilepsi genom att skära i denna struktur och därmed förhindra spridning av epilepsin mellan de båda hjärnhalvorna; grunden till epilepsi sitter oftast på ena sidan.

Detta ledde till en intensiv forskning på dessa patienter med så kallad split-brain. Senare kom forskaren Roger Sperry att få Nobelpriset för sina studier av bland annat detta. Engelskspråkiga Wikipedias artikel om split-brain är en utmärkt start för den som vill läsa mer om denna fascinerande forskning. Där står också lite om den berömde Kim Peek, som lär ha inspirerat till Dustin Hoffmans rollfigur i filmen Rain Man. Peek föddes utan hjärnbalk, och det har spekulerats i huruvida det bidrog till hans häpnadsväckande egenskaper.

Svaren på dina frågor är att hjärnhalvorna fortfarande kan kommunicera med varandra till viss del, och med omgivningen. Hjärnans plasticitet i kombination med relevant träning har dessutom en kompenserande effekt, som gör att sidoeffekterna blir förvånansvärt få och – med tanke på ingreppet – relativt små, även om en del är allvarliga, till exempel afasi.

Så vitt jag vet hamnar inte en av hjärnhalvorna i ett locked-in-liknande tillstånd, och lillhjärnan borde inte ha någon större betydelse. Men det är möjligt att det finns undantag.

/Ola Hermanson, senior forskare i neurovetenskap, Karolinska institutet

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor