Ökande klyftor bland dem som bor i storstäder
Invandrare från icke-västliga länder blir kvar i fattiga stadsdelar, medan svenskfödda och andra invandrargrupper tar sig därifrån.
Bild: Istockphoto
Forskare vid Göteborgs och Karlstads universitet har samlat in data om alla personer födda år 1974, som vid 16 års ålder bodde i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg eller Malmö. Sedan jämfördes det med var de bodde vid 32 års ålder. Det handlar om drygt 19 400 personer.
Det visade sig att merparten, 61 procent, av dem som växt upp i låginkomstområden och var födda utanför Västeuropa eller Nordamerika fortfarande bodde i likvärdiga låginkomstområden. Av dem som inte tillhörde denna grupp var siffran 35 procent – de flesta av dem hade alltså flyttat till bättre bemedlade bostadsområden. Och de som växer upp i höginkomstområden stannar i regel kvar där när de är vuxna.
– Vi ser tydligt att olika bostadsområden glider isär i Sverige, säger Björn Gustafsson, som är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
– Detta betyder rimligen att människor formas i helt olika sammanhang som de sedan blir kvar i. Klyftorna mellan olika grupper ökar alltså. Det kan leda till rädsla och ökade spänningar i samhället, och även till en risk för ökat våld.
Bara 8 procent av minoritetsgruppen som växte upp i fattiga stadsdelar bodde i höginkomstområden vid 32 års ålder. Bland svenskfödda och invandrare från västvärlden är andelen 12 procent.
Studien fångar upp förändringarna mellan åren 1990 och 2006. Mycket har hänt sedan dess.
– Min gissning är att detta mönster är starkare i dag, säger Björn Gustafsson.
Resultaten är publicerade i Population, Space and Place.
