Skyll inte våldet på testosteronet

Könshormonet testosteron har beskrivits som betydelsefullt för mannens hälsa och sexuella funktioner, och som en bidragande orsak till att små pojkar över lag är spralligare än de flesta tjejer. I debatten ser jag dock ofta två andra uppfattningar: dels att sådana skillnader mellan könen inte ska förklaras utifrån biologiska faktorer som hormoner, dels att testosteronets roll har missförståtts och att många kvinnor rent av skulle ha högre testosteronhalter än många män. Hur ligger det till egentligen?

/Niclas

Publicerad
Färglagd mikroskopbild av testosteron i kristalliserad form.
Bild: Dennis Kunkel Microscopy / SPL

Av alla de hormoner som deltar i regleringen av ämnesomsättningsprocesser, tillväxt, blod- trycksreglering med mera så hamnar testosteron i en klass för sig. Inte för att det är ett livsviktigt hormon, som exempelvis kortison, utan för att det är så mytomspunnet. Uppfattningar och åsikter om testosteronets funktioner formas till stor del av medierna, och då snarare på tidningarnas kultursidor än deras vetenskapssidor. Retoriskt slagkraftiga begrepp som ”testosteronstinna hannar” eller ”rummet var fyllt av testosteron” väcker och stimulerar fantasier om vad testosteron har för roll och effekter. Bland de vanligare föreställningarna är att testosteron styr aggressivitet och ökar den sexuella driften och kapaciteten.

Testosteron är inte kopplat till aggressivitet hos människan – tvärtom är det män med brist på testosteron som uttrycker mer aggressivitet. Vid experiment där man (blint) gett män testosteron, i doser från normala till extremt höga, har man inte funnit några signaler om påverkan på aggressiviteten. När det gäller sexuell lust, kapacitet och aktivitet finns ett tröskelvärde för maximal effekt som ligger vid nedre normalvärdesgränsen. Högre nivåer än så ger ingen extra effekt.

Testosteronnivån hos småpojkar är låg och på samma nivå som hos flickor under barnaåren fram till puberteten. Det finns dock ett undantag och det är precis efter födseln då pojkar har en kortvarig stegring av testosteron, till låga vuxennivåer. Denna period varar cirka en månad, varefter testosteronnivåerna sjunker ned till omätbara nivåer.

Under perioden från befruktningen sker hos pojkar tidigt en aktivering av testiklarnas testosteronproduktion. Aktiveringen sker från 6–7:e fosterveckan och är nödvändig för pojkarnas könsutveckling, det vill säga bildning av inre och yttre könsorgan – alltså anläggning och tillväxt av penis, nedvandring av testiklarna mot pungen och bildning av själva pungen. Denna manliga könsutveckling sker under de första tolv veckorna och är i stort sett klar i tolfte fosterveckan. Under resten av fostertiden fortsätter testiklarna att bilda testosteron i liten omfattning, men tillräckligt för att påverka hjärnans utveckling.

Män har högre nivåer av testosteron under vuxenlivet och det finns ingen period när kvinnor har högre nivåer än män. Däremot har män högre östrogennivåer än kvinnor som passerat klimakteriet.

/Stefan Arver, överläkare ANOVA, Andrologi-Sexualmedicin-Transmedicin, Karolinska universitetssjukhuset

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor