Sidenvägarnas återkomst

”En ny världshistoria” är undertiteln på Oxfordhistorikern Peter Frankopans internationella bästsäljare. Det är en imponerande tegelsten som berättar världshistorien på ett nytt sätt. I centrum ligger världens pulsåder – handelsvägarna mellan Stilla havet och Medelhavet, mellan öst och väst. Dessa handelsleder genom Centralasien och Mellanöstern har påverkat hur religioner har spridits, välstånd ökat och hur erövrare har dirigerat sina arméer.

Boken är synnerligen lättläst och tankeväckande. Här är inte Europa och Atlanten i centrum, utan perspektivet har förskjutits ett snäpp österut. Boken är dessutom extra angelägen just nu, när världens ekonomiska och politiska tyngdpunkt åter är på väg att förflyttas österut.

Peter Frankopan, till vardags professor i bysantinologi, skriver rappt och rakt, och läsaren får följa med längs de vägar som präglats av sidenhandel, men även av slavhandel och pälshandel. Digerdödens utbredning längs med sidenvägarna skildras inte som en europeisk angelägenhet, utan utifrån hur även Kina och Centralasien påverkades.

Skriver man en ny världshistoria så tar man på sig en stor kostym. Jag saknar mer utförliga delar om framför allt Indiens och Kinas historia för att vara övertygad om att Peter Frankopan har rott hem uppgiften. Men det är inte så illa, givet ambitionsnivån.