Finlandsfärja får vind i seglet

Passagerarfärjan Viking Grace får numera extra hjälp av vinden på sin rutt över Östersjön. Med hjälp av ett 24 meter högt och 4 meter brett rotorsegel ska bränsleförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen minska med 3–4 procent, beroende på vindförhållandena.

Rotorseglet uppfanns redan på 1920-talet, men tekniken har fått en renässans i klimatförändringarnas spår. Tack vare den så kallade Magnus-effekten, som beskrevs av den tyske fysikern Gustav Magnus 1835, får fartyget kraft framåt när den snurrande rotorn träffas av vinden från sidan. På ena sidan accelereras då luften, medan den bromsas på den andra. Undertrycket där luften strömmar snabbast utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget. Effekten är störst i stark sidvind. Vrider vinden fram- eller bakåt minskar hjälpen från rotorseglet. I motvind är effekten noll. I medvind ger själva tornet en liten skjuts framåt.