Neandertalare och denisova = sant!

Neandertalarna levde i Europa och västra Asien samtidigt som de så kallade denisovamänniskorna, som forskare hittills bara hittat lämningar av i grottan Denisova i centralasiatiska Altajbergen. Genetiska analyser visar att grupperna måste ha fått barn med varandra. Nu har forskare identifierat kvarlevorna efter ett sådant barn, en flicka som de kallar Denny.

– Från början trodde jag att hon var en neandertalare, säger Svante Pääbo, professor vid Max Planckinstitutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland.

Allt som finns kvar av Denny är en cirka 2,5 centimeter lång benflisa. Forskarna bedömer att hon var minst 13 år gammal när hon dog.

Benflisans mitokondrier – de kraftverk inuti cellerna som enbart ärvs på mödernet – visade sig komma från en neandertalare. En mer omfattande genetisk analys avslöjade att varje kromosompar hos Denny bestod av en kopia från en neandertalare och en kopia från en denisovamänniska.

– Det gjorde oss säkra på att hon var en individ med föräldrar från två olika grupper, säger Svante Pääbo.

Vidare analyser visade att Dennys denisovianska pappa hade påbrå från minst en neandertalare längre bak i sitt släktträd. Hennes arvsmassa är alltså präglad av att folkgrupperna blandat sig vid minst två tillfällen.

Eftersom det endast har upptäckts ett fåtal lämningar av denisovamänniskor är det svårt att säga hur Dennys pappa såg ut. Tre bevarade tänder från denisovamänniskor är större än typiska tänder från neandertalare. Dessutom finns en liten benbit från den översta delen av ett kranium. Benet är tjockt, vilket enligt Svante Pääbo tyder på att denisovamänniskorna var robusta.

Forskarna såg även att Dennys mamma var genetiskt mer lik neandertalare från västra Europa än neandertalare från trakterna kring Denisovagrottan. Det betyder att neandertalare rörde sig mellan västra och östra delar av Eurasien långt innan de försvann för cirka 40 000 år sedan.