Rester av ett öländskt blodbad

För den som kommer till Sandby borg vid utkanten av Alvaret finns inte mycket att se, jämfört med Ölands långt mer kända fornborgar. Muren intill stranden har sjunkit ihop till ett ovalt stenröse och det enda som påminner om traktens våldsamma historia är några knapphändiga skyltar från Riksantikvarieämbetet.

Men sedan flera år pågår en arkeologisk utgrävning här under delar av sommarhalvåret och det man hittat tyder på att alla borgens invånare har blivit ihjälslagna på ett mycket brutalt sätt. Hittills har bara ungefär nio procent av området undersökts. Den här sommaren upptäckte arkologerna ytterligare tre individer, varav en var ett barn.

– Vi hittar ihjälslagna människor överallt, säger Helena Victor, som är arkeolog och enhetschef på Museiarkeologi sydost på Kalmar läns museum, och ansvarig för utgrävningarna sedan de inleddes.

Hittills har kvarlevor från omkring 30 individer upptäckts. Alla bär spår av våld – flera i form av skador från trubbigt våld mot huvudet. Arkeologerna misstänker att det kan finnas hundratals offer kvar på platsen.

– Bilden vi hade tidigare har förstärkts. Jag tror att detta var en del i ett inbördeskrig på Öland, säger Helena Victor.

Massakern verkar ha skett i slutet av 400-talet, kort efter Västroms fall år 476, som ledde till omfattande maktkamper runt om i Europa, även i södra Skandinavien. Strömmen av guldmynt från romarriket slutade tvärt vid denna tid.

– Vi tror att traktens befolkningen flyttade in i borgen i tider av oro och då tog med sig husgeråd och kreatur. Sedan bodde de där en tid, högst ett par månader. Därefter angreps de och alla som dödades lämnades på platsen som de fallit, säger Helena Victor.

Kropparna har hittats i husen och på fornborgens gator. Det är rester av både spädbarn och vuxna män. Men än så länge har arkeologerna inte funnit spår efter kvinnliga offer, trots att spädbarnen tyder på att det funnits kvinnor där.

– Några av männen som bodde där hade troligen varit legosoldater i romerska armén. Vi tror att alla mynt vi hittat kan vara betalning. Sådana germanska män beskrivs i romerska källor, och deras vapen och kläder och andra tillhörigheter stämmer överens.

Borgen har en yta på omkring 5 000 kvadratmeter och ska ha rymt 53 hus och murarna var troligen 4–5 meter höga.

Stora mängder föremål har hittats, eftersom fornborgen av allt att döma övergavs efter massakern och allt då lämnades som det var. Platsen kan därför ge en ögonblicksbild av livet på södra Öland för 1 500 år sedan. Arkeologerna har till exempel hittat rester av nyslaktade lamm och spåren av en halv sill intill en eldstad.

– I somras hittade vi bland annat tre manschettknappar. De var högsta mode för 1 500 år sedan och hörde förmodligen till en manlig tunika, säger Helena Victor.

Mycket pekar på att massakern utfördes av en överlägsen fiende, eftersom merparten av skadorna inte är typiska för strid. Det finns även rester av djur, som antingen slogs ihjäl eller som lämnades och sedan svalt ihjäl.

– Inget tyder på ett anfall från havet, eller en plundringsräd. Detta var något annat. Många värdefulla saker är kvarlämnade. Vid en plundring skulle man ha tagit djuren. Troligen handlade det om hämnd eller en maktmanifestation. Att inte begrava kropparna var dessutom en förnedring och en uppvisning för omvärlden, säger Helena Victor.

Länsantikvarieämbetet inledde professionella undersökningar av platsen 2010. Då hittades till en början smyckesgömmor med spännen. Sedan inleddes mer omfattande utgrävningar, som avslöjade stora mängder obrända människoben. Normalt kremerades lik vid denna tid, varför fynden tydde på att de inte hade dött en naturlig död. Efter dådet tycks ingen ha närmat sig platsen på mycket lång tid.

Resultaten från de utgrävningar som hittills gjorts publicerades nyligen i tidskriften Antiquity.

Följ forskningens framsteg på nätet På den här webbsidan dokumenteras utgrävningen i form av bland annat en interaktiv karta med förklarande filmklipp, fördjupande texter och fotografier.