Riksbanken digitaliserar svenska kronan

Inget annat land använder så lite kontanter som Sverige. I framtiden kan det till och med bli svårt att betala kontant. Riksbanken, som gett ut pengar i 350 år, utreder därför om banken ska börja ge ut digitala pengar, så kallade e-kronor. Forskning & Framsteg ställde några frågor till Gabriel Söderberg, forskare i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och ekonom på Riksbanken.

Om svenskarna tycker att det är bekvämt att slippa kontanter och istället använder kort, Swish och andra digitala lösningar – behövs det då en e-krona?

”Det är just det som Riksbanken utreder. Skäl som talar för en e-krona är att om kontanterna försvinner så har allmänheten inte längre möjlighet att betala med statliga, riskfria pengar.  Istället sitter alla pengar på bankkonton hos privata bolag som kan gå i konkurs.

En annan aspekt är beredskapssituationen. Vad händer i en krissituation om betalsystemen går ner? En e-krona löser inte alla problem men kan mildra effekterna eftersom systemen skulle vara tekniskt skilda åt.

Slutligen kan det finnas vissa grupper, till exempel äldre, som blir exkluderade om det inte finns kontanter. E-kronan skulle kunna utformas på ett sätt så den blir väldigt enkel att använda för alla.”

Finns det någon historisk parallell?

”Pengar och teknik har alltid hängt ihop eftersom det krävs teknik för att tillverka och distribuera dem. Metallmynten utvecklades i takt med den allt mer avancerade metallhanteringen och sedlarna med tryckpressen. Nu har vi gått över i en digital tidsålder och då är det logiskt att åtminstone utreda digitala e-kronor.”

 Varför är Sverige så unikt när det gäller att slopa kontanterna?

”Den frågan får jag ofta när jag är ute och håller föredrag. Internationellt finns ett stort intresse och folk frågar vad som är hemligheten. Men det finns ingen enkel förklaring och det är något som skulle behöva undersökas vidare.

Min privata teori är att det beror på två saker. Den första är att vi har en stor tilltro till staten som spiller över till en tilltro till samhället.

Sverige har också en ovanligt koncentrerad banksektor med några få stora aktörer. Det gör det enklare att utveckla och koordinera gemensam infrastruktur och tjänster som bankgirot, swish och bank-id.”

Förutom att de är digitala, hur skiljer sig e-kronor mot fysiska kontanter?

”Det kommer att krävas någon typ av register vilket gör transaktionerna spårbara. Sekretessen blir därför en utmaning. Å ena sidan vill vi motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, å andra sidan värna människors integritet.”

Hur skulle en e-krona kunna se ut?

”Systemet kan utformas på två sätt. Antingen som ett system med elektroniska pengar som du laddar på ett kort eller i en app. När pengarna tar slut får du fylla på med nya e-kronor. Det är den enklaste lösningen och också den som mest liknar kontanter.

Den andra lösningen är att allmänheten erbjuds att öppna ett konto med e-kronor hos Riksbanken vilket innebär en större operation. Men det ena behöver inte utesluta det andra. Man kan tänka sig bägge delarna.”

Finns det några risker?

”Den största risken som brukar lyftas fram är en digital uttagsanstormning – en så kallad ”bank run” där alla tar ut sina insättningar och vill växla in dem mot säkra, statliga pengar. Vår bedömning är att denna risk inte är så stor att det skulle hindra ett införande av e-kronor eftersom vi har verktyg att hantera en sådan situation.”

Vad är nästa steg?

”Under nästa år startar Riksbanken ett pilotprojekt för att testa ett system med den enklare formen av e-kronor. Det kommer troligtvis pågå även under 2020 och ger möjlighet att studera effekterna inför ett eventuellt beslut om att införa en e-krona.”

Är det aktuellt att använda så kallad blockkedjeteknik, det vill säga samma teknik som används av kryptovalutor som Bitcoin?

”Nej, för e-kronan är blockkedjor inget alternativ i dag. Vi anser att tekniken ännu är för omogen, men det kan komma att ändras i framtiden.”

Hur ser du på Bitcoin och andra kryptovalutors roll?

”Man kan inte utesluta att någon kryptovaluta kan utvecklas till en stabil valuta, men dit är det en lång väg.

Än så länge är det svårt att betala med kryptovalutorna eftersom det inte är så många butiker som tar emot dem.  Kurserna svänger dessutom mycket. Jag anser därför att de inte kan betraktas som pengar. De är snarare en investering som du köper och behåller eftersom du förväntar dig att de ska gå upp i värde.”

Finns det kontanter kvar när ni är klara med pilotprojektet?

”Det finns studier som säger att runt hälften av handeln inte kommer att ta emot kontanter om fem år. Därför vi inte kan vänta med att utreda de här sakerna utan vi måste göra det nu, innan kontanterna hunnit försvinna.”

Läs mer om e-kronor i nya numret av nya av Penning- och Valutapolitik från Riksbanken där bland annat Gabriel Söderberg skriver om e-kronan i ett historiskt perspektiv.