Spår av stäppnomader i centrala Skandinavien
Nya arkeogenetiska studier visar att migration var en viktig del av fornhistorien.
Bild: Jonas Karlsson, Östergötlands museum
I en utgrävning i Linköping på 1950-talet påträffades en grav som var 4 500 år gammal. En man, en kvinna, ett barn och en hund hade begravts med gåvor och smycken. De tillhörde den så kallade stridsyxe- eller båtyxekulturen.
Nu har forskare analyserat deras dna, och det visar sig att de och ett dussintal andra individer från samma period har genetiska spår från den så kallade Yamnaya-migrationen. Det handlar om en omfattande migration från stäppen norr om Svarta havet och Kaspiska havet.
– Vi har kunnat se spåren av en demografisk förändring under stridsyxekulturens tid. Det handlar om spår av ett genetisk släktskap med stäppnomaderna, säger Jan Storå, professor i osteoarkeologi vid Stockholms universitet, och en av medförfattarna till studien, som har publicerats i Proceeding of Royal Society B.
– Vi ser en så kallad stäppkomponent som förts in i Europa genom den snabba migrationen av Yamnanyafolket för omkring 5 000 år sedan, säger Jan Storå. Hur de sociala och demografiska processerna såg ut vet vi ännu inte, men Yamnaya-migrationen skedde snabbt och handlade om att grupper av främst män migrerade österifrån in i centrala och norra Europa.
Jan Storå poängterar att även denna studie visar att mobilitet och migration är centrala komponenter för att förstå vår äldsta historia.
– Vi börjar se denna period med helt nya ögon – och det finns mycket mer att forska om, säger han.
Studien är en del av det pågående Atlasprojektet, som syftar till att kartlägga hur Skandinavien befolkades.
