Stora skillnader mellan möss och människor

I en stor kartläggning av den mänskliga hjärnan har forskare tagit reda på vilka proteiner som bildas på olika ställen i hjärnan. Nya fynd ger en ledtråd till varför resultat från möss inte alltid gäller för människor.  

Publicerad
I människors lillhjärna fanns mycket av vissa opioidreceptorer, jämfört med hos möss. De stora gula cellerna på bilden är så kallade purkinjeceller.  
Bild: Evelina Sjöstedt/Human Protein Atlas

I en stor genomgång har forskare kartlagt vilka slags proteiner som bildas i 23 regioner i den mänskliga hjärnan, exempelvis amygdala, hippocampus och luktbulben.

– Det vi kan säga är att de allra flesta proteiner finns nästan överallt, men vissa förekommer i betydligt högre halter på vissa platser, vilket tyder på att de har viktiga roller där, säger Mathias Uhlén, ledare för Human Protein Atlas Program och professor vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, KTH.

Oväntade skillnader mellan möss och människor

I den så kallade Hjärnatlasen analyserades också motsvarande hjärnregioner hos mus och gris med avseende på proteininnehåll, något som avslöjade oväntade skillnader.

– Ett exempel är att det i lillhjärnan hos människor förekommer tätt med vissa opioidreceptorer, alltså de mottagare där opiater har sin verkan. Men hos möss var det glest med dessa receptorer i den delen av hjärnan, säger han. 

Forskarna analyserade vilka proteiner som bildades i 23 olika delar av hjärnan hos människa, mus och gris. På bilden syns en mushjärna där två olika proteiner märkts med rött och grönt.
Bild: Evelina Sjöstedt/Human Protein Atlas

Intresset från forskarvärlden är stort och de öppna databaserna inom projektet (se ruta) har 300 000 besök varje månad. Mathias Uhlén tror också att läkemedelsbolag har glädje av kartläggningarna.

Användbart för läkemedelsbolagen

– Det är väldigt grundläggande data och jag kan inte tänka mig att något läkemedelsprojekt inte använder dessa protein-atlaser. Om man vill göra ett läkemedel riktat mot ett specifikt protein kan man lista ut på förhand att det kommer att ge biverkningar om det finns mycket av målproteinet i hjärnan exempelvis, säger han.

I nästa steg är de intresserade av att närstudera olika proteinvarianter.

– Hos en människa finns 19 670 gener som utgör mall för proteiner, men från dessa bildas betydligt fler proteiner i olika så kallade isoformer. Här är vi sugna på att förstå vad som skiljer de olika varianterna från varandra, säger han.

Human Protein Atlas

Den svenska kartläggningen av alla proteiner som finns i varje människas celler, vävnader och organ inleddes 2003.

Först presenterades Vävnadsatlasen 2015, där proteinerna i vävnader och organ kartlades och 2017 kom Cellatlasen och Canceratlasen, med proteiner från friska celler och cancerceller.

År 2019 var det dags för Hjärnatlasen och även Blodatlasen, där proteiner i arton olika slags blodceller kartlagts.

Kartläggningen har letts av forskare vid SciLifeLab i Stockholm, i samarbete med forskare vid Karolinska institutet, KTH, Chalmers samt universiteten i Lund, Göteborg, Uppsala och Umeå.

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor