Allt för rena möss kan störa forskning

Lovande experiment på möss med nya läkemedel slutar ofta i besvikelse när försöken upprepas på människor. Det kan bero på att laboratoriemöss har en utarmad flora av tarmbakterier och andra mikrober, enligt en ny studie.

Publicerad
Labbmössens rena miljö ställer till det för forskningen.
Bild: iStock

Stephan Rosshart, immunolog vid universitetet i tyska Freiburg, har ägnat veckor åt att fånga möss på hästgårdar.

– Jag ville ha tag i vilda möss på grund av deras mikrober, säger han.

Vid födseln får vilda musungar mängder av mikrober från sin mamma. Bakterier, virus och andra mikroorganismer följer med genom livet och påverkar hur immunsystemet utvecklas.

Laboratoriemöss är annorlunda. De är inavlade för att minimera effekten av genetiska skillnader. Dessutom växer de upp i en nästan steril miljö och har därför en torftig flora av mikrober.

Stephan Rosshart och hans medarbetare misstänkte att bristen på mikrober kunde vara en felkälla i forskningen. Därför överförde de musembryon så att vilda mushonor blev dräktiga med den vanligaste stammen av inavlade laboratoriemöss. Ungarna föddes med vildmössens rika uppsättning av mikrober.

Dessa ”förvildade” laboratoriemöss testades sedan i två försök där vanliga laboratoriemöss gett vilseledande resultat. Det ena handlade om att häva symtom på blodförgiftning, det andra om att hejda inflammatoriska processer, som bland annat orsakar autoimmuna sjukdomar.

I båda fallen hade vanliga laboratoriemöss gett lovande resultat. Men i försök på människor hade behandlingarna visat sig värdelösa. Patienter utsattes för risker utan att bli ett skvatt friskare.

Forskarna gjorde exakt samma experiment med sina förvildade laboratoriemöss. Där hade ingen av behandlingarna någon effekt. Djurförsöken gav alltså samma besked som tester på människor.

– Pålitliga djurförsök är viktiga för att undvika onödiga tester på människor, som är dyra, tidskrävande och i värsta fall farliga, säger Stephan Rosshart.

Hans slutsats är att möss med en normal flora av mikrober bättre efterliknar människans immunreaktioner än dagens konventionella laboratoriemöss. Resultaten är publicerade i tidskriften Science.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor