Så ska folkvaldas twittrande kartläggas
Forskare har lanserat en databas över twittrandet hos parlamentariker i 26 länder. Datan är värdefull inom statsvetenskaplig forskning och blir nu betydligt mer lättillgänglig, kostnadsfritt.
Twitter är populärt bland politiker. Donald Trump har twittrat över 20 000 gånger sedan han blev president i USA.
Bild: Shealah Craighead, licens: Public Domain.
När enskilda politiker skickar ut kommentarer på världsscenen är en plattform den överlägset mest populära: mikrobloggen Twitter, med dess maximalt 240 tecken långa inlägg.
I tidigare studier där stora mängder inlägg analyserats har det handlat om enskilda länder eller personers twittrande under en viss period. Ofta har skillnader i metod gjort studierna svårjämförbara sinsemellan.
Nu har forskare satt ihop en databas över twitterinlägg som täcker parlamenten i 26 länder, samt Europaparlamentet. Databasen är gratis och ligger redan uppe i en tidig version.
Twitterdata avslöjar polarisering
Ett användningsområde kan vara att studera polarisering genom att undersöka hur ofta politiker från de olika blocken delar varandras inlägg. Man kan även se om ett parti är utfryst av de andra och analysera språkliga skillnader i hur personer med olika politisk färg refererar till samma frågor eller händelser.
Bild: van Vliet L, Törnberg P, Uitermark J (2020) The Twitter parliamentarian database: Analyzing Twitter politics across 26 countries. PLoS ONE 15(9): e0237073.
Bakom projektet står huvudförfattaren Livia van Vliet, som doktorerar i sociologi vid Universiteit van Amsterdam i Nederländerna. Hon har handletts av professor Justus Uitermark vid samma lärosäte och Petter Törnberg, doktor i digital sociologi vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Petter Törnberg berättar om hur de tacklat en svaghet i tidigare studier av data från Twitter, där urvalet av inlägg och konton bygger på sökord eller hashtags. Det innebär att onödiga inlägg kan slinka med, medan viktiga inlägg missas.
– Istället har vi helt enkelt manuellt skapat en lista över alla parlamentariker i de 26 länderna och hittat dem på Twitter. Att hitta alla kräver mycket jobb, och processen måste göras om när det är val, men gör att vi fångar alla politikernas inlägg. Vi har sedan kopplat politikernas parti till andra databaser som används inom statsvetenskapen, och som talar om var partiet ligger på höger och vänsterskalan, säger Petter Törnberg.
Kopplingen till andra databaser innebär att datan är standardiserad, och därför kan användas vid jämförelser mellan länder och med annan statsvetenskaplig forskning.
Kan användas vid terrorism och katastrofer
Att slippa bygga upp en ny databas för varje forskningsprojekt möjliggör även studier i anslutning till exempelvis terrordåd eller naturkatastrofer, istället för bara inplanerade händelser som val.
– Vår förhoppning är att både forskare och journalister ska vara intresserad av att jobba med datan, och vi är själva villiga att hjälpa till och inleda samarbeten, säger Petter Törnberg.
I vilken grad politiker twittrar varierar dock kraftigt mellan länder. I den nya databasen begränsades urvalet till parlament där minst 45 procent av parlamentarikerna använde Twitter.
Studien är publicerad i tidskriften PLOS One. Bilden över twittrandet i Nederländernas parlament är licenserad under Creative Commons.
Databas för twitteranalys
I databasen ingår parlament (eller motsvarande, som kongressen i USA) från 26 länder, samt Europaparlamentet.
Länderna som ingår i studien är: Österrike, Belgien, Frankrike, Spanjen, Tyskland, Grekland, Italien, Malta, Polen, Nederländerna, Storbritannien, Irland, Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island, Schweiz, Luxemburg, Lettland, Slovenien, Turkiet, USA, Kanada, Australien och Nya Zealand.
Studien är publicerad i tidskriften PLOS One.
