1600-talets överklass odlade tobak mitt i stan

Under stormaktstiden växte inte bara det svenska riket, utan även huvudstaden Stockholm svällde utanför tullarna. Förmögna handels- och adelsmän anlade så kallade malmgårdar utanför stadskärnan. En av dem låg i kvarteret Rosendal intill dagens Mariatorget.

– Det är en överklassträdgård i urban miljö. På 1600-talet var det en kålgård, där det odlades bland annat kål, rovor, betor och lök. Vi ser också att det odlats tobak, troligen som medicinalväxt. Sedan blev den odlingen större och kommersiell på 1700-talet, säger arkeobotanikern Jens Heimdahl vid Historiska museets grävfirma Arkeologerna som gör utgrävningen.

Det är väldigt sällan arkeologer kan gräva ut stora trädgårdar med odlingsbäddar avgränsade med plank i en stad. De hittas annars mer kring slott och herresäten. Jens Heimdahl glädjer sig åt just det välordnade med bäddar och grusgångar, vilket visar att ägaren kunnat lägga ned pengar på att låta någon sköta trädgården.

Möjligheten att öppna ett titthål in i odlingar på Södermalm gavs när Stockholms stad för några år sedan beslöt att rusta upp den ganska vildvuxna park som funnits i kvarteret. Att mycket bevarats väl beror på att jorden på platsen är tät och syrefattig. En del arter som växer där i dag visar sig också i det arkeologiska materialet, som spikklubba.

Jens Heimdahl har en lång lista över arter som hittats, till exempel persilja, dill, koriander och kungsmynta, alltså oregano.

– Lite speciellt är portlak, en salladsväxt som man äter färsk. Annars är mycket av det man åt sådant som kan lagras i förråd. När salladsväxterna kom in i städerna var det något nytt och lyxigt.

Han har också identifierat opiumvallmo, odlad som medicinalväxt, men som även användes som krydda – och är vacker och dekorativ. En annan är trädgårdsnejlika, en ren prydnadsväxt som symboliserat Jesusbarnet men även kan ha sålts som snittblommor.

– 1600-talet var en tid när man började visa upp sina odlingar, det var inte bara odling för hushållsbehov och nytta.

Den äldsta ägaren till malmgården som hittats i arkiv är Hummertz eller Humbert Hanson, en köpman från Danzig, dagens Gdansk, som slagit sig ned i Stockholm. Han ägde halva den yta som nu grävs, medan kyrkoherden Betschly i Tyska kyrkan ägde andra halvan. Under 1700-talet tog tobaksodling över, då statsmakterna uppmuntrade till svensk odling för att kontra den omfattande importen från Holland och andra länder.

Under 1800-talet fanns här ett garveri, bryggeri och småindustrier. Dessa revs på 1930-talet när en skola byggdes intill. Genom de lagren har arkeologerna arbetat sig ned till 1600-talet, kanske ännu äldre tidsskikt. Trä från en plankstolpe har skickats för datering med kol 14 och dendrokronologisk analys.

– Tomterna har anlagts efter det att dagens rätlinjiga gatunät drogs upp på 1630-talet. Men under det ser vi ett dike som ligger på snedden, vilket visar på en annan indelning. Det finns även fynd som pekar på 1500-tal. Pollenanalyser som gjorts tidigare visar att det odlats på Södermalm redan på vikingatiden, säger Jens Heimdahl.