Främmande vaggvisor lugnar lika bra

Att vaggvisor kan göra spädbarn lugna har visats i flera tidigare studier. Men ofta har vaggvisorna varit på barnets modersmål och från samma kultur. Det går därför inte att säga varifrån lugnet kommer – är det musiken, eller igenkänningen av melodin och språket som skapar trygghet?

Den frågan ville amerikanska forskare besvara genom att låta drygt 140 spädbarn mellan 2 och 14 månader gamla se och höra tecknade figurer sjunga på främmande språk från andra kulturer.

Under experimentet fick barnen höra åtta sånger från två animerade figurer som turades om att sjunga, den ena figuren var maskulin, den andra feminin. Sångerna kom från en databas där forskarna sedan tidigare samlat inspelad musik från många kulturer, bland annat samisk och kurdisk.

Hälften av sångerna hade traditionellt sett använts för att lugna barn. Dessa visade sig sänka barnens puls och minska den elektriska aktiviteten på huden jämfört med icke-vaggvisor. Vaggvisorna gjorde även barnens pupiller mindre, vilket är ett tecken på avslappning.

Den lugnande effekten var lika stark oavsett barnens ålder, i vilken ordning sångerna kom eller vilken av de två tecknade figurerna som sjöng. Det spelade heller ingen roll om den sjungande figuren och vårdnadshavaren som tagit barnet till studien hade samma kön. 

Det senare kunde tänkas ha betydelse för vem av föräldrarna som spenderade mest tid med barnet och därmed hann med fler vaggvisor. Barnet skulle då kunna bli lugnare av en sångröst som påminde om den som brukade sjunga hemma – men så var alltså inte fallet.

Renée Flacking är professor i pediatrisk omvårdnad vid Högskolan i Dalarna och har läst studien, som hon säger sticker ut från annan forskning om spädbarn och musik.

– Den typen av forskning är vanligare i relation till exempelvis smärtsamma ingrepp. Men denna studie gränsar mer till det emotionella, vad barnet känner. Det lyfter lite på slöjan som finns idag, att vi inte vet så mycket om spädbarn och hur de upplever saker och ting.

Hon påpekar däremot att det är oklart om rönen kan komma till nytta inom vården och i sådana fall hur.

– Artikeln belyser snarare mysteriet med spädbarn, deras fantastiska kapacitet och vilka resurser det finns i så små barn som från två månader och uppåt.

Det bör även påpekas att urvalet av deltagare var begränsat till en enda rik, industrialiserad demokrati – USA. För att säkert veta om effekten är densamma i andra kulturer behövs liknande experiment i fler delar av världen.

Studien är publicerad i Nature Human Behaviour.