Jaget – en passiv observatör?

Trots framgångarna finns det områden där forskarna fortfarande famlar. Hit hör frågan om medvetandet. Vad innebär en sådan vardaglig sak som att slå upp ögonen på morgonen och ta in världen? Och hur hänger den där upplevelsen av närvaro ihop med känslan av ett jag? Och ett steg till – vad gör ett medvetande i ett materiellt universum och i det vi kallar tid?

Författaren Annaka Harris presenterar i sin bok Medvetandets mysterium: En guide till universums största gåta sin egen form av det som kallas panpsykismen. Allt är materia, menar hon, också människan. Det vi kallar jag är, enligt Harris, en passiv observatör som mer är med om livet än aktivt deltar i det. Det medvetande vi tycker oss ha är inte specifikt för oss, utan en grundläggande egenskap hos materian, all materia – från rudimentärt medvetande hos kvarkar och celler till mer påtagligt hos människan. Medvetandet framträder olika beroende på hur materian är organiserad. Harris ger ett förslag, bland många, på en fråga som kanske aldrig får ett svar.