Ingen brist på syre
Lagring av koldioxid i marken föreslås – men har vi råd med det? Varje kolatom vi gräver ner tar med sig två syreatomer. Är detta hållbart i längden?
/Ingemar Dahlstrand
Bild: Getty images
Ja, vi har råd med detta eftersom det inte råder brist på syre. Drygt en femtedel av atmosfären utgörs av syre, medan den ökning av koldioxidhalten som vi behöver stoppa mäts i enstaka ppm, miljondelar, per år. Att i stället separera kol ur koldioxid skulle kräva väldigt mycket energi.
Även sett till lagringskapacitet är koldioxidlagring, CCS (carbon capture and storage), storskaligt hållbar. Stora lagringsutrymmen finns djupt ner i berggrunden, till exempel under Nordsjöns botten, och eftersom koldioxiden där är komprimerad till vätska tar den liten plats.
CCS möjliggör för länder med stora fossila bränslereserver att göra kraftiga utsläppsminskningar, samtidigt som de kan fortsätta att använda sin fossilbränslereserv – men då till en högre kostnad. Det bästa hade naturligtvis varit om de fossila bränslena lämnades kvar i backen, men det ser vi inte hända. Trots kraftig expansion av förnybar energi i många regioner i världen har andelen fossil energi i världens energianvändning legat i det närmaste konstant på ungefär 80 procent sedan början av 1990-talet. Världen har också troligtvis redan släppt ut för mycket koldioxid för att klara Parismålet, och därmed behöver vi ”suga bort” koldioxid från atmosfären, vilket kan åstadkommas om CCS används på biobränslen.
/Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem, Chalmers
Har du en fråga till redaktionen?
Mejla fraga@fof.se så tar Anders Nilsson, vetenskapsjournalist och redaktör för avdelningen Frågor + Svar, emot den.
